Den politiska och administrativa logikens påverkan vid användning av balanserade styrkort: en fallstudie i Luleå kommun.

Detta är en Magister-uppsats från Luleå/Industriell ekonomi och samhällsvetenskap

Sammanfattning: Kommuner är organisationer som tidigare kritiserats för dess bristande
effektivitet och kraven på effektivisering och rationalisering har ökat,
vilket bland annat medfört satsningar på förnyelse av verksamhetens
ledning, organisation och styrning. Styrning i kommuner har som funktion
att stödja organisationens möjlighet att förverkliga politiska mål och
strategier inom befintliga ekonomiska ramar. För att detta skall kunna
uppnås krävs någon form av styrmedel eller styrmodeller. Användning av
styrmodeller i offentliga organisationer har dock påvisat svårigheter då en
kommunal organisation består av politiker och tjänstemän vilka i grunden
har skilda föreställningar om vad som är viktigt med verksamheten. Syftet
med denna uppsats var att skapa förståelse för hur politiker och
tjänstemäns skilda föreställningar, om vad som är viktigt med verksamheten,
påverkar användandet av det balanserade styrkortet i Luleå kommun. Studien
utfördes genom intervjuer i fyra förvaltningar inom Luleå kommun med
förvaltningschefer och nämndsordföranden. Det huvudsakliga resultatet vi
kommit fram till är, att situationer kan uppstå som utgör dilemman där den
politiska och administrativa logiken är svårförenlig. Detta medför att
användningen av det balanserade styrkortet påverkas då enighet är en
förutsättning för effektiv styrning vilket i alla inte situationer uppnås.
Resultaten pekar även ut kort och lång sikt som en viktig faktor i
sammanhanget då politiker tenderar att ha en mer långsiktig syn på
verksamhetsstyrning i motsats till tjänstemännen som agerar utifrån ett mer
kortsiktigt perspektiv. Detta medför svårigheter vid användningen av
balanserade styrkort då styrningen ut i verksamheten blir otydlig.
Slutligen har det, utifrån resultaten, framkommit att total enighet i en
kommunal verksamhet inte alltid uppnås. Detta medför att omfattande
diskussioner kring verksamheten och dess styrning krävs och det balanserade
styrkortet blir en typ av kommunikationsmedel där de olika aktörerna får en
möjlighet att framföra sina åsikter.

  KLICKA HÄR FÖR ATT SE UPPSATSEN I FULLTEXT. (PDF-format)