Individuell placering- hjälp eller stjälp till ett lönearbete? : En kvalitativ studie hur arbetsledare genomför och upplever arbetsintegrering av personer med intellektuell funktionsnedsättning som beviljats individuell placering.

Sammanfattning: Sammanfattning Socialstyrelsen visar i kartläggning (2008) att allt fler dagliga verksamheter i Sverige har börjat använda sig av individuella placeringar på arbetsplatser. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur ett urval av arbetsledare i två medelstora kommuner genomför och upplever arbetsintegreringen av personer som blivit beviljade individuell placering inom daglig verksamhet enligt LSS. De valda frågeställningarna var; Hur genomförs arbetsintegreringen med individuella placeringar av personer med intellektuell funktionsnedsättning i två medelstora kommuner? Vilka problem respektive framgångsfaktorer upplever arbetsledarna vid arbetsintegreringen för denna grupp? Hur upplever arbetsledarna samverkan mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och det lokala näringslivet? Vad har en evidensbaserad arbetsmetod, t.ex. supported employment, för betydelse för arbetsintegreringen? För att besvara frågeställningarna utfördes en kvalitativ studie med intervjuer av sex arbetsledare i två medelstora kommuner. Det empiriska materialet analyserades utifrån de teoretiska perspektiven empowerment och socialt kapital. Studien visade att de bägge kommunerna utförde arbetsintegreringen på liknade sätt men att det förekom skillnader. Bägge kommunerna kartlägger arbetstagarens resurser, försöker tillmötesgå önskemål om praktikplats och använder valda delar av en arbetsmodell, ISA-modell, för lyckad arbetsintegrering. Resultaten visade att det är svårt att få ut människor med intellektuella funktionsnedsättningar i lönearbete. Studien visade en otydlig målsättning med de individuella placeringarna samt behovet av ökad samverkan med bland annat Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Författarna upplevde att människor med intellektuell funktionsnedsättning fortfarande är fångade mitt emellan ett omsorgsperspektiv och ett medborgarperspektiv, vilket begränsar deras möjlighet att etablera sig på den reguljära arbetsmarknaden.