Utevistelse och personer med demenssjukdom

Detta är en Kandidat-uppsats från Mälardalens högskola/Akademin för hälsa, vård och välfärd

Sammanfattning: Bakgrund: Demenssjukdomar drabbar människor över hela värden och har stor påverkan på de drabbades liv. Demenssjukdomar påverkar deras närstående, aktivitet, omgivning och erfarenhet av utevistelse. Personer med demenssjukdom vill ha möjligheten att vistas ute och påpekar att det ger hälsa, men att utevistelse för dem blir svårt utan rätt stöd och en säker omgivning. Syfte: Att beskriva utevistelsens betydelse för personer med demenssjukdom sett ur vårdarnas perspektiv Metod: Allmän litteraturöversikt beskriven av Friberg (2017) har använts. Tio vårdvetenskapliga artiklar har använts, studier med kvalitativ och kvantitativ metod har inkluderats.  Resultat: I resultatets första del presenteras likheter och skillnader i karaktär. Efter detta presenteras resultatet i följande tre teman; Utevistelse främjar känslor av välbefinnande och livskvalitet, Utevistelse främjar fysisk aktivitet och förbättrar psykisk status samt Utevistelsens främjar social interaktion. Slutsats: Utevistelse uppfattas som någonting bra för personer med demenssjukdom, det kan främja välbefinnande och livskvalitet. Det är betydelsefullt för att minska agitation, främja fysiska och kognitiva funktioner och det ger stöd åt social interaktion.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)