Skrivpedagogik i läroböcker. En kvantitativ innehållsanalys av läroböcker för Svenska 1 på gymnasiet.

Sammanfattning: I denna uppsats undersöker jag förekomsten av vilka skrivpedagogiska diskurser som uppgifter och övningar i läroböcker i Svenska 1 på gymnasiet kan kopplas till. Mitt huvudsyfte är att att undersöka vilka möjligheter som ges svenska gymnasieungdomar att skriva inom utbildningen och vad den typen av normativa kursinnehåll som finns i läroböckerna sprider för skrivpedagogik.I kapitel 4 diskuteras de fyra teoretiska perspektiv som används i uppsatsen som utgår från lingvisten Roz Ivanics sammanställning av skrivdiskurser som existerar i dagens skola. Här jämförs hennes synsätt med en annan ledande forskare på området, Ken Hyland, som gör en uppdelning av skrivpedagogiska perspektiv i tre övergripande kategorier: textorienterad, skribentorienterad och läsarorienterad. Dessutom finns en beskrivning av skrivandet i kursplanen för Svenska 1.I kapitel 7 sammanfattar jag mina resultat av den kvantitativa innehållsanalysen av böckerna Svenska i verkligheten (Backman&Hulevik 2011), Insikter i svenska (Harstad&Skoglund 2011), Svenska impulser (Markstedt&Eriksson 2012) och Svenska 1 - helt enkelt (Wingqvist&Nilsson 2014). I kapitel 8 drar jag slutsatser utifrån dessa. Resultaten visar att mängden skrivuppgifter varierar kraftigt mellan de olika läroböckerna, att få uppgifter berör expressivt skrivande och att processkrivande inte uppmuntras i princip alls. Resultaten visar också att det finns en skillnad mellan böcker för elever på studieförberedande program och yrkesförberedande program när det gäller färdighetsdiskursen och kreativitetsdiskursen. Elever på studieförberedande program ges betydligt större möjligheter att skriva kreativt än vad yrkeselever ges och yrkeselever ges större möjligheter att öva på grammatik mer än elever på studieförberedande program.