En mer inkluderande arbetsmarknad? : En studie kring lågkvalificerade arbeten med lägstalöner för nyanlända

Sammanfattning: Studien redogör för de predikterade effekterna av införandet av lågkvalificerade arbeten med lägstalöner för nyanlända. Resultaten baserar sig på litteraturstudier i form av rapporter samt data hämtad från statistiska organisationer och myndigheter. Vidare utgår studien från nationalekonomiska teorier samt analyser på effekterna av införandet av lagstadgade minimilöner i Storbritannien och Tyskland. Den svenska arbetsmarknaden kännetecknas av ett välfungerande system med en sjunkande arbetslöshet. Trots detta förekommer grupper som tenderar att stängas ute på arbetsmarknaden på grund av en hög inträdesbarriär, en sammanpressad lönestruktur samt avsaknaden av relevant utbildning och erfarenhet. Detta har resulterat i att arbetslösheten till största del utgörs av särskilt utsatta grupper, däribland nyanlända. I samband med den sammanpressade lönestrukturen och de höga ingångslönerna är andelen lågkvalificerade arbeten i Sverige liten. Följderna blir att lågkvalificerade arbeten inte blir ekonomiskt lönsamma och därför elimineras. Det är tydligt att både för- och nackdelar med ett införande av lågkvalificerade arbeten med lägstalöner finns. Det nationalekonomiska perspektivet pekar på att lågproduktiv arbetskraft inte konkurreras ut eftersom fler arbetstillfällen och en större lönespridning skapas. Sett till andra perspektiv kan införandet medföra att den svenska minimilönen understiger EU:s gräns för relativ fattigdom, vilket skulle innebära att en del av befolkningen hade erhållit låg ekonomisk standard. Slutligen rekommenderas det, vid en övervägning av införandet av lågkvalificerade arbeten med lägstalöner, att kombinera nationalekonomisk teori med det empiriska material som finns.