AKK för barn med NPF i förskolan: Förhållningssätt hos pedagoger

Detta är en Kandidat-uppsats från

Författare: Rebecca Soneson; Therese Spolander; [2017]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Grunden till denna uppsats och den genomförda studien utgår från våra personliga intressen inom ämnet och dessutom att det finns en kunskapslucka och brist på forskning inom ämnesområdet. Syftet med denna studie var att fånga in pedagogers olika synsätt och arbetssätt kring Alternativa Kompletterande Kommunikation (AKK) och barn med Neuropsykiatriska Funktionsvariationer (NPF). Vi var nyfikna på att få mer kunskap om hur pedagoger använder AKK med barn inom NPF området. Detta arbete är en kvalitativ studie med en empiristyrd tematisk analysmetod. Studien är inspirerad av sociokulturell teori. Vi har även använt oss av två specialpedagogiska perspektiv: det individuella perspektivet och det relationella perspektivet. Vid analys av resultat, det vill säga data från intervjuer med pedagoger och en logoped, framkom att de två vanligaste AKK-metoderna var Grafisk Alternativ Kompletterande Kommunikation (GAKK) och Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK). Resultatet visar dessutom att pedagoger efterfrågar mer kunskap och handledning kring AKK som arbetssätt för NPF-barn.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)