Våld mot kvinnor och straffrättens gränser – En undersökning av brotten olaga förföljelse och grov kvinnofridskränkning

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Lunds universitet/Juridiska institutionen

Författare: Erika Hansson; [2014]

Nyckelord: straffrätt; Law and Political Science;

Sammanfattning: I detta arbete undersöks brotten olaga förföljelse, som infördes år 2011 och grov kvinnofridskränkning, som infördes år 1998. Ingen av dessa bestämmelser kom att innebära någon nykriminalisering, utan medförde kort sagt att vissa redan straffbara gärningar kom att betraktas som ett brott då de utförts som led i en upprepad kränkning. Alternativet att nykriminalisera avfärdades i båda fallen som ogörligt, bland annat med hänsyn till straffrättens legalitetsprincip. Undersökningen tar sin utgångspunkt i dessa svårigheter att inlemma företeelserna stalkning och mäns våld mot kvinnor inom ramen för straffrätten. Syftet med arbetet är att identifiera de gemensamma problem som uppstått i införandet av dessa brott, och att försöka förstå dessa problem utifrån ett genusrättsligt perspektiv. Det material som lagts till grund för uppsatsen utgörs i huvudsak av de förarbeten som lett fram till införandet av bestämmelserna. I undersökningen uppmärksammas i vilken mån det våld man velat motverka formulerats som individ- eller strukturrelaterat, som generellt eller specifikt. Därefter granskas de åtgärder mot problemen som presenterats i förarbetena och hur de följs upp i rättstillämpningen. I analysdelen framkommer att det finns likheter mellan hur problemen behandlas i de båda lagstiftningsprocesserna. För det första avfärdas behovet av nykriminalisering med hänvisning till att det våld man velat komma åt omfattas av befintliga straffbud. För det andra konstrueras en bild av att krav på legalitet utesluter ett beaktande av våldsutsatta kvinnors intressen. För det tredje framträder en uppfattning om att kontext i straffrättsliga sammanhang endast är relevant i förhållande till en individualiserad gärning. Svårigheten att inlemma mäns våld mot kvinnor i straffrätten illustreras också av en ambivalent beskrivning av våldet som ömsom generellt och ömsom specifikt; ömsom strukturrelaterat, ömsom individrelaterat.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)