Föräldrars frågor till barn : En analys av dialoger med 2-åringar med olika utvecklat ordförråd

Sammanfattning: Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att undersöka hur föräldrar ställer frågor till barn i en ålder av 2;3- 2;5 år med olika utvecklat ordförråd. Ett annat syfte med uppsatsen är att undersöka om barnen ger respons på föräldrarnas frågor samt om barnen själva ställer frågor. De frågeställningar som står i fokus är: Hur många ord och yttranden säger barn och föräldrar? Vilka typer av frågor ställer föräldrarna? Ställer barnen frågor och i så fall i vilken omfattning? Ger barnen respons på föräldrarnas frågor och i så fall i vilken omfattning? Är frågor överlag effektivt för att få barn i åldersgruppen att tala? Frågeställningarna besvaras genom språkanalyser av transkriberade dialoger mellan föräldrar och barn. Transkriptionerna omfattar tre timmar dialoger totalt och materialet har analyserats med hjälp av CLAN. Deltagarna är nio familjer från SPRINT-projektet vid Stockholms universitet. Deltagarna är utvalda för att representera barn med låg- respektive hög ordförrådsnivå baserat på SECDI data, ett svenskt normerat instrument i syfte att mäta barns ordförråd. Resultatet visar totalt cirka 2 500 yttranden från föräldrarna och drygt 900 från barnen. I ord räknat omfattar materialet totalt cirka 11 000 ord från föräldrarna och drygt 2 000 ord från barnen. Det råder stora procentuella skillnader mellan den högpresterande gruppen (höggruppen) och den lågpresterande gruppen (låggruppen) vad angår barnens antal yttranden och ordförråd till fördel för höggruppens barn. Föräldrarna visar inte på lika tydliga skillnader som barnen, men föräldrarna till barnen i höggruppen gör fler yttranden och använder ett mer varierat ordförråd än i låggruppen. Frågor är vanligt förekommande i föräldrars kommunikation med barn. Det framkommer att totalt för båda grupperna utgör frågor cirka en tredjedel av föräldrarnas yttranden. Vanligt förekommande frågor är ja/nej- frågor, produktiva frågor och frågor med hjälpverb. Barnen i höggruppen ger oftare respons på föräldrarnas frågor än barnen i låggruppen. Likaså ställer barnen i höggruppen oftare egna frågor än barnen i låggruppen. Den tydliga diskrepansen mellan grupperna indikerar att det finns samband mellan kvantitetsfaktorer i föräldrarnas och barnens tal samt att frågor är en metod som kan generera tal från barnen. Det kan finnas anledning att fundera över frågors olika komplexitet i förhållande till barnets ålder och övriga utveckling eftersom det framkommer att föräldrar generellt ställer komplicerade frågor.