Genuskonstruktioner i "The Hunger Games" : – En kvalitativ filmanalys av kvinnliga och manliga roller

Detta är en Kandidat-uppsats från Stockholms universitet/JMK

Författare: Felicia Teglen; Marie Österholm; [2015]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Denna studie är en filmanalys av filmerna ”The Hunger Games”, ”Catching Fire” och ”Mockingjay del 1” som ämnar bidra till en förståelse kring konstruktionen av de kvinnliga rollerna, konstruktionen av de manliga rollerna, men också medias konstruktion av dessa i filmerna. I studien analyseras samtida medierepresentationer med hjälp av teoretiska begrepp som hegemonisk maskulinitet, teorier om representationer och stereotyper, teorier kring genus i populärkultur samt teorier kring kvinnliga superhjältar som operationaliserats för att kunna applicera på vår analys. Analysen utgår ifrån Keth Selby och Ron Cowdery’s trestegsmodell. Vi menar att Selby och Cowderys analysmodell är ett sätt att tillämpa semiotik på rörlig bild och betraktar den vidare som en utveckling av semiotiken och framförallt Barthes teori kring denotation och konnotation. Analysen följs stegvis utifrån Selby och Cowdery’s två nivåer, det deskriptiva och det implicita. Uppsatsens syfte är att undersöka hur kvinnliga och manliga roller konstrueras, samt hur media konstruerar dessa i den filmatiserade trilogin ” The Hunger Games”. Undersökningen fokuserar på den kvinnliga och manliga framställningen av genus men också medias konstruktion av manligt och kvinnligt. De utvalda teorierna ska således hjälpa oss upptäcka hur språket och kommunikationen fungerar för att vi vidare kunna upptäcka innebörder, relationer och strukturer. Med vår valda teori semiotik identifieras meningsbärande tecken bortom det som är uppenbart men undersöker också det som känns uppenbart på ett djupare plan. Resultatet har visat att trots att detta är filmer med en stark, kvinnlig heroisk huvudrollsinnehavare tillskrivs karaktärerna i filmerna kvinnliga och manliga roller utifrån inlärda mönster. Varje gång Katniss som har huvudrollen ska ”göras till kvinna” innebär det en förändring av hennes utseende och klädval. Detta är vad vi kan koppla till genus, medvetenheten om att olika könsnormer kan ses som sociala och kulturella konstruktioner, skapade av människor. Dock är filmen normbrytande då männen får utrymme att visa känslor och sårbarhet och kvinnor står som starka och självständiga individer. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)