Tankar kring färg och arkitektur

Sammanfattning: I detta projekt har jag fokuserat på färg och färgens roll för arkitekturen. Jag har försökt undersöka ämnet brett och skapa mig en bild av vad färg har för betydelse för arkitektur och hur färgen påverkar ett arkitektoniskt uttryck. Kan jag, bara med hjälp av färgsättning, påverka den upplevda karaktären av en byggnad och dess omgivning? Projektet har blivit en undersökning av vår upplevelse av färger men också ett sökande efter en metod för vilket jag på ett givande sätt kan arbeta med färg som ett verktyg för arkitektonisk gestaltning. Med människans seende som utgångspunkt har jag tittat på hur vi upplever färger och studerat relationen mellan färg, stämning och symbolik. Enligt arkitekten Anne Kappel (1998, 66-96) upplever vi färg med alla våra sinnen. Färg kan ge oss en känsla av glädje eller obehag men också bidra till vår upplevelse av skala, temperatur och rumslig orientering. Upplevelsen av färg är högst subjektiv och kan vara kopplad till vårt kulturella sammanhang och till personliga minnen och erfarenheter. Konstnären Josef Albers (2013, 3) menade att om ett flertal personer får i uppgift att tänka på en specifik färg, så som röd, kommer var och en av dem förmodligen tänka på var sin unik nyans av rött. Med detta i åtanke och antagandet att färgupplevelsen är subjektiv är det lätt att föreställa sig svårigheterna med att beskriva eller prata om färg i exakta termer. Kommunikationen kring färg generellt och färgupplevelsen specifikt har varit en svårighet genom detta arbete vilken har fått mig att reflektera över mina egna erfarenheter, vad är konventioner och vad är min personliga intuition. Genom litteraturstudier har jag också tittat på olika förhållningssätt till färg och hur vi har använt färg inom arkitekturen genom tiderna. Den omgivande naturen har i alla tider satt färg på arkitekturen genom byggnadsmaterial och naturliga pigment för tillverkning av färg. Eftersom tillverkningsmöjligheterna för färg länge var begränsade (Fridell Anter 2008) kom färgvalen förmodligen till stor del att handla om ekonomi och social status. Allt eftersom nya pigment togs fram på effektiva och ekonomiska sätt möjliggjordes nya synsätt på färgsättning. För den modernistiske arkitekten Bruno Taut verkar färgsättningen haft en ideologisk koppling. Han ville skapa socialt hållbara bostadsområden med färgen som en symbol för livsglädje (Deutscher Werkbund Berlin 2013, 23) och såg färg som arkitekturens mest kostnadseffektiva verktyg (Buschfeld 2015, 27). Genom att i Malmö, Lund och Köpenhamn besöka olika platser har jag undersökt var färg finns och hur den påverkar staden. Genom akvarellmålning har jag försökt fånga platsernas färgkaraktär och dokumentera färgpaletten. Jag har på så sätt skapat mig en grund för färgsättningen av två befintliga kvarter i Malmö. Jag har tittat på byggnadernas formspråk, karaktär, rumsliga relationer i förhållande till omgivningen och ljusförhållanden vilket resulterade i en ny färgpalett för de fyra byggnaderna. Jag har inte försökt följa ett visst specifikt förhållningssätt eller teori kring färg utan snarare försökt väga samman flera aspekter. Genom att praktiskt jobba med färgprover, modeller, illustrationer och fotografier har jag försökt skapa mig en förståelse för effekterna och upplevelserna av färgerna. Analoga verktyg, så som akvarellmålning, har varit en viktig del av arbetet eftersom de gett mig kontroll över färgerna på ett sätt som varit svårt med digitala verktyg. Jag har fått en ökad förståelse för hur färgerna uppträder i och med att jag blandat färger, målat och betraktat färgprover i olika ljus. Jag hoppas att detta projekt ska ge en intressant vinkel på hur en kan tänka kring och arbeta med färg på ett givande sätt.