Somaliska kvinnors upplevelser av förlossningsvården i Sverige

Sammanfattning: Bakgrund: Somalier är en av de större folkgrupperna som invandrat till Sverige. Kommunikativa problem på grund av språkliga och kulturella skillnader mellan vårdpersonal och patienter samt en annan syn på hälsa och ohälsa försvårar vårdmötet. Det ställer också krav på vårdpersonalen att upprätthålla en god vård på lika villkor. Trots det finns det studier som visat på att somaliska kvinnor har en ökad risk för perinatal dödlighet. Andra studier har visat på att somaliska kvinnor inte söker till sjukvården i lika hög utsträckning som andra kvinnor på grund av bland annat språkbarriärer. Syfte: Syftet är att beskriva somaliska kvinnors upplevelser av förlossningsvården i Sverige. Metod: Åtta somaliska kvinnor bosatta i Göteborgsområdet har intervjuats individuellt. Bristande svenskakunskaper var inget hinder för att delta i studien eftersom frågorna vid behov kunde ställas på somaliska och kvinnorna hade möjlighet att svara på somaliska. Samtliga intervjuer spelades in, översattes och analyserades sedan med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Analysen av intervjumaterialet genererade tre kategorier: Kvinnans upplevelse av kommunikation med barnmorskan, Kulturella skillnader i samband med förlossning samt upplevelse av generalisering och fördomar. Utöver kategorierna identifierades sex underkategorier. Samtliga kvinnor såg kommunikation som värdefullt och viktigt. Kvinnorna hade varierande upplevelser av kommunikationen under sin förlossning. Det framkom att den språkliga kunskapen inte behövde vara god, ofta räckte det med att barnmorskan visade på ansträngning att förstå och göra sig förstådd för att kvinnorna skulle få en positiv upplevelse. Det kunde även förekomma kulturkrockar eftersom kvinnornas kunskap härstammade från somaliska vårdrutiner, men också från uppfattningar från den nära sociala kretsen som t.ex. vänner och grannar. Kvinnorna hade även upplevt generaliseringar och fördomar från barnmorskor om antal barn, preventivmedel och mannens roll i hemmet. De önskades istället att barnmorskan skulle se personen bakom patienten. Konklusion: God kommunikation liksom kulturell förståelse har en stor betydelse för kvinnorna och även patientsäkerheten. För att underlätta kommunikationen mellan parterna kan alternativa hjälpmedel tillämpas som språkapplikationer, symboler eller flitigt anlita kulturdouler.