Immaterialrättsliga överlappningar - Särskilt om effekterna vid upp- och överlåtelser

Sammanfattning: Immaterialrätter har under de senaste åren accelererat i ekonomisk och kulturell betydelse. Varumärken och patent har länge representerat stora värden, men nu börjar även upphovsrätten att nå upp till samma nivå. Det är ett resultat av att allt fler industriella och kommersiella objekt kommit att skyddas av upphovsrätt. Utvecklingen beror på en rad olika faktorer, men främst på teknikutvecklingen, internationaliseringen och den globala handeln. Som ett led i utvecklingen har alltfler immaterialrätter kommit att överlappa varandra. Trösklarna för vad som anses skyddsvärt har sänkts, och skyddstiderna har blivit längre. Kumulativa skydd, och konflikter som kan uppstå på grund av dem, har länge framstått som teoretiska problem. Idag kan man dock konstatera att det blivit verklighet. Uppsatsen belyser ett av dessa problem, nämligen vilka konsekvenser det överlappande skyddet får vid upp- och överlåtelser av immaterialrätter. Det finns få hinder mot att erhålla kumulativa skydd i svensk rätt. Kumulation har ofta uppmuntrats eftersom, det endast skulle innebära en fördel för rättshavaren att erhålla så många immateriella skydd som möjligt. Lagstiftaren förutsatte dock att samtliga ensamrätter föll i samme mans hand. Idag är det emellertid inte alltid fallet. Som en följd av en ökad handel med immaterialrätter är det inte ovanligt att skilda aktörer står med olika immaterialrätter till samma objekt. Som exempel kan nämnas tvisten mellan Förvarsmakten och Beredskapsmuseet angående rätten till verket ''En svensk tiger'', där en part gjorde anspråk på upphovsrätten och den andra på varumärkesrätten. Andra exempel är upplåtelser av varumärken i samband med merchandising samt rätten till anställdas datorprogram, formgivning och uppfinning. De överlåtelseregler som står till buds i de immaterialrättsliga lagarna är ofta knapphändiga och inkonsekventa i förhållande till varandra. Allmänna principer kring överlåtelser har också visat sig svåra att tillämpa på immaterialrätten på grund av rätternas immateriella karaktär. Detta leder till att det kumulativa skyddet kan bidra till omotiverade begränsningar i förfoganderätten, istället för att bredda det. De immaterialrättsliga lagarna behöver ses över och utvecklas i takt med samhället. Särskilt gäller det upphovsrätten, vars konstruktion inte längre stämmer överens med flera av sina skyddsobjekt, och vars regler vid kumulativa skydd ofta hamnar i konflikt med de övriga immaterialrätternas bestämmelser. Ett alternativ till nuvarande ordning är ett mer enhetligt immaterialrättssystem, som bättre skulle kunna klara av påfrestningarna av en kapitalstark, global och digitaliserad immaterialrätt. Klart är åtminstone att immaterialrätternas upp- och överlåtelseregler måste få en tydligare samordning så att de inte leder till inbördes konflikt.