En kvalitativ studie av genusperspektivet vid Ungdomsmottagningens informationsträffar för årskurs 9

Sammanfattning: Bakgrund: Konstruktionen av könsroller och samhällets behov av att kategorisera in i "manligt" och "kvinnligt" får en rad konsekvenser. De flesta individer försöker passa in i den könstillhörighet som de tilldelats, ibland omedvetet. För att komma ifrån denna traditionella könsindelning är det viktigt att arbetet med detta börjar i tidig ålder. Personal som arbetar med barn och ungdomar har en viktig roll och kan påverka hur dessa individer kommer att se på sig själva. En stor del av det socialpedagogiska arbetet görs med barn och ungdomar på ungdomsmottagningar runt om i landet. Syfte: Syftet med denna studie är att ur ett genusperspektiv undersöka en specifik ungdomsmottagnings informationsträffar med skolklasser. Avsikten var att granska om och i så fall hur könsroller kommer till uttryck i informationsträffarna och om ungdomarna uppfattade att personalen förmedlade könsspecifika förväntningar. Vår förförståelse var att stereotypa könsroller för "manligt" och "kvinnligt" formas genom socialiseringsagenter i ungdomens närhet. Därför ville vi undersöka om även ungdomsmottagningspersonalen är med och gör kön. Metod: Studien utgår från en kvalitativ metod. Vi har observerat två informationsträffar som hållits av olika personal. I anslutning till observationerna har två semistrukturerade gruppintervjuer genomförts. Med hjälp av diskursanalys har vi sedan kategoriserat den insamlade informationen efter teman som vi funnit centrala i observationer och intervjuer. Fokus har legat på hur personalen talade kring kön och genus samt hur ungdomarna uppfattade detta. De teman som vi kunde urskilja kunde kopplas till våra frågeställningar. Resultat: Resultatet visar att den specifika ungdomsmottagningen där observationer och intervjuer utfördes har kommit långt med att implementera genusperspektivet i verksamheten. Få genusskillnader kunde observeras men de som framkom rörde sexualitet och stereotypa uppfattningar. Resultatet visar även att en av ungdomsgrupperna upplevde könsspecifika förväntningar på sig då det kom till användandet av preventivmedel. Båda grupperna hade vissa svårigheter med att svara på frågan om de upplevde könsspecifika förväntningar på sig från personalen. Detta kan kopplas till diskursbegreppet. Ungdomarna är inte alltid är medvetna om vilken makt som könsdiskursen har och hur detta påverkar dem.