”NÅGON SKULLE FAN BEHÖVA STÄNGA AV ELEN FÖR ATT MAN SKULLE AGERA” - En kvalitativ studie av riskkommunikation ur ett mottagarperspektiv

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för journalistik, medier och kommunikation

Författare: Emelie Lättman; Elvira Cranz; Ebba Johannesson Källeskog; [2017-02-15]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Titel: “Någon skulle fan behöva stänga av elen för att man skulle agera” - En kvalitativ studie av riskkommunikation ur ett mottagarperspektiv Författare: Elvira Cranz, Ebba Johannesson Källeskog och Emelie Lättman Kurs: Examensarbete i medie - och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet. Termin: Höstterminen 2016 Handledare: Malin Sveningsson Sidantal: 51, exklusive bilagor Antal ord: 19 912 Syfte: Syftet med studien är att undersöka medborgares förståelse av och resonemang kring samhällsrisker och riskkommunikation. Studien ämnar undersöka mottagarna av Göteborg stads kampanj “72 timmar”. Metod: Kvalitativa fokusgruppsundersökningar. Material: Fyra fokusgrupper om 4 -6 deltagare som bor i Göteborg stad. Huvudresultat: Vårt resultat visar att deltagarnas riskperception är olika men att vi ändå kunde identifiera en minsta gemensam nämnare. Risken för socialt utanförskap är något som samtliga deltagare resonerade kring. Deras riskförståelse utgörs primärt av en känsla av trygghet. Vi kan härleda deras resonemang till tre faktorer; det faktum att deltagarna har ett stort myndighetsförtroende, att de saknar upplevelser av kris som gett stora konsekvenser samt att deras sociala relationer bidrar till en känsla av trygghet. Vårt resultat visar också att 72 -timmars-kampanjens budskap inte i tillräckligt stor utsträckning ifrågasätter deras tolkningsram och att de generellt har svårt att relatera till budskapet. På grund av detta upplever de heller inte någon angelägenhet eller vilja att utöka deras civila krisberedskap och vi drar slutsatsen att kampanjens nuvarande utformning inte fungerar. Medborgarnas demokratiska rättigheter, i förhållande till att få, och kunna ta till sig, riskkommunikation tillgodoses alltså inte.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)