En ulv i fårakläder : Hur PR-event blir virala nyheter i svensk dagspress

Sammanfattning: Problem: Tre särskilda PR-event fick spridning i svenska tidningsmedier under 2013 och 2014. Vad i den journalistiska processen gör att särskilda händelser blir uppmärksammade nyhetsfenomen? Hur blir särskilda event nyheter och hur ser nyhetsvärderingen ut ur ett sociokulturellt perspektiv? Teori: Jag använde nyhetsvärdering och sociokultur som teoretiska ingångar för att belysa problemet. Nyhetsvärdering beskriver hur journalister arbetar efter grundregler som kan få oss att förstå nyheters komplexitet. Galtung och Ruges nyhetsvärderingskriterier, medielogik, dagordningsteorin samt framing är teorier för att värdera nyheter. Sociokulturella teorier om myter och ideologier används för att tolka kulturella värden i eventen som nyheter. Metod: Kvantitativ metod användes för insamling och kartläggning av sociokulturella kriterier. En kvalitativ textanalys ställdes mot den kvantitativa undersökningen. Jag gjorde då en kulturanalytisk nyhetsvärdering med hjälp av Galtung och Ruges nyhetsvärderingskriterier: frekvens, tröskelvärde, tydlighet, relevans, konsonans, överraskande, kontinuitet, bra blandning, elitnationer, elitaktörer, personifiering och negativitet. De kriterier som artiklarna uppfyllde tolkades sociokulturellt utifrån kulturanalytiska perspektiv och journalistiska arbetsrutiner. Resultat: Diagram visar i hur stor utsträckning sociokulturella kriterier nämns i respektive nyhet. Kriterierna visade sig vara stereotypa karaktärer, sociala institutioner och platser samt ordval. Nyhetsvärderingen visade samband med sociokulturella teman som är typiska för en rådande kultur, i fallet den kultur som finns i den publik svenska tidningsmedier riktar sig till. Studien visar att det är möjligt att med sociokultur i samspel med nyhetsvärde kan förklaras varför vissa event blir virala nyheter i svensk massmedia. Diskussion: Tillslut argumenterar jag för att de tre eventen har särskilda kulturella kriterier gemensamt och som kan beskrivas som ett syntagm utifrån ett kulturellt paradigm. Syntagmet sätts i system utifrån vad massmedia och publik ingår i för föreställningsvärld och vad den innehåller för myter om vad som är viktigt. Den särskilda föreställningsvärlden liknas vid paradigmet som syntagmet skapas ifrån, vilket går att beskriva samtliga event med.