När befolkades Blekinges östra skärgård? Bosättningsmönster under stenåldern. Fördjupad analys.

Sammanfattning: I C-uppsatsen ”När befolkades Blekinges östra skärgård? Bosättningsmönster under stenåldern” studerades och klassificerades 89 stycken lösfynd. Utifrån dessa gjordes ett antal tolkningar och slutsatser. Syftet med denna uppsats är att tillföra ytterligare 10 % nya fynd dvs. 9 stycken och se i vilken omfattning fynden vederlägger, stärker eller förkastar den övergripande bilden av skärgården under stenåldern. Uppsatsen diskuterar också det arkeologiska materialet utifrån en statistisk synvinkel och tar upp områden som slumpmässigt och obundet urval, representativitet samt bortfall. En viktig fråga är om denna typ av undersökningar fyller ett syfte och kan utgöra ett alternativ till ytundersökningar. Slutligen diskuteras fynden utifrån kulturernas ekonomiska försörjningsbas. Kan några skillnader uttolkas? Eftersom antalet fynd är få så ges endast begränsade möjligheter att diskutera denna komplexa fråga. I Uppsatsen förs en diskussion om hur lösfynden indikerar val av boplatser och val av åkermark. Sammanfattningsvis visar den fördjupade analysen att de slutsatser och tolkningar som tidigare gjorts endast i ringa omfattning förändrades av den fördjupade analysen. Genom att vara medveten om de brister som finns i denna typ av undersökningar bör tolkningar och slutsatser hållas på en övergripande nivå. Slutligen så indikerar lösfynden att jägare och jordbrukare tycks har strävat mot samma platser under mellanneolitikum, vilket möjligen skulle kunna vara indicier på att marin föda spelat en stor roll för både den grop-keramiska kulturen som för stridsyxekulturen. Utifrån försörjningsbasen tycks således inte skillnaden varit så stor. Under senneolitikum tyder lösfynden på att nya områden tas i anspråk inom hela undersökningsområdet, vilket kan vara tecken på förändrade ekonomiska förutsättningar.