Lärares användning av laborativt material i yngre åldrar

Detta är en Magister-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession

Sammanfattning: yftet med min studie var att se hur lärare i lågstadiet använder sig av laborativa material i undervisningen och om det finns en tanke bakom detta. Jag undersökte även om de fått möjlighet till kompetensutveckling i användandet av laborativa material. Jag valde att använda mig av en kvalitativ metod i form av fem intervjuer och en observation för att samla in min empiri. Det teoretiska ramverket kopplas till pragmatismen och det sociokulturella lärandeperspektivet. Resultatet visar att de flesta lärarna huvudsakligen använder sig av laborativa material för att stötta elever som inte kan tillgodogöra sig det abstrakta i matematiken omgående. Utöver detta ser lärarna de laborativa materialen som motiverande och ett sätt att genom grupparbeten utveckla deras kommunikativa förmåga inom matematiken. Lärarna i min studie upplevde en brist på kompetensutveckling i hur de skulle använda sig av materialen i undervisningen. De tar även upp några delar de tycker försvårar arbetet med laborativa material såsom brist på tid och att det upplevs som att lektionerna blir stökigare.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)