Hälsofrämjande personalarbete - ett arbetssätt som förbättrar på lång sikt.

Sammanfattning: SAMMANFATTNING Uppsatsen's titel: Hälsofrämjande personalarbete - ett arbetssätt som förbättrar på lång sikt. Universitet och institution: Lund's Universitet, Service Management, Campu's Helsingborg. Ämne/nivå: SMTX06, Kandidatuppsat's 15 p. Seminariedatum: 5 juni Vårterminen 2008. Författare: Gabriella Danerhall, Frida Peterson och Malin Svärd. Handledare: Richard Ek och Pia Siljeklint. Nyckelord: Hälsa, Human Resourse Management, Ledare, Friskvård, Utvärdering, Mäta, Friskvårdsåtgärder. Syfte: Vi avser att belysa hur en företagsledning kan utvärdera hälsofrämjande arbete i sin organisation. Inom begreppet utvärdering mät's både kvantitativa och kvalitativa aspekter, men för att få ett större djup i uppsatsen fokuserar vi på mått av kvalitativ karaktär. Vi skall göra vårt syfte hanterligt genom att utgå från två olika case, vilka är Öresundskraft i Helsingborg och stadsdelen Limhamn-Bunkeflo i Malmö kommun. Metod: För att kunna besvara vårt syfte och frågeställningar har vi använt os's av kvalitativa djupintervjuer som var av både strukturerad och semistrukturerad karaktär. Vårt urval av respondenter gjorde's utifrån snöbollsmetoden. Teoretiskt utgick vi från Human Resourse Management och empiristiskt utgick vi från två olika organisationer och dera's hälsosatsningar. Teoretisk utgångspunkt: I vårt val av teori har vi utgått från hälsobegreppet och sedan valt ut en definition hur vi definierar hälsa i vår uppsat's. För att undersöka hälsa har vi valt att studera hälsofrämjande arbete inom en organisation, vilket leder os's in på Human Resource Management - HRM. Inom HRM har vi gjort två nedslag som gjort vårt syfte genomförbart. Därför har vi utifrån hälsa och ett HRM-perspektiv valt att fokusera på ledning och friskvård. Vidare ville vi undersöka hur ledningen arbetade med friskvård genom dera's mått på hälsa, detta ser vi som ett tillvägagångssätt. Ledningen's sätt att mäta hälsa för os's vidare till utvärderingen av ett hälsoprojekt för att slutligen ta upp konkreta åtgärder, som bygger på vår teori, som en ledning kan vidta under ett hälsoprojekt. Slutsatser: Vår studie har visat att hälsofrämjande friskvårdprojekt är ett vinnande koncept som i båda våra studerade organisationer ledde till en ökad frisknärvaro. HRM's teori återfann vi i vår empiri då det handlar om att ledningen skall agera utifrån en positiv anda, då detta leder till en rotation som påverkar hela stämningen ute i verksamheten. Vi har funnit att ledningen måste mäta hälsa utifrån individuella kriterier, då medarbetarna skall se's som en unik resur's som inte kan standardisera's. Genom konkreta mått blir det dessutom lättare att utvärdera projektet och dra nytta av sina lärdomar för framtida hälsosatsningar. Det är viktigt att betona vikten av hälsosatsningen's utvärdering, då denna leder till ständigt bättre och effektivare sätt att arbeta med hälsa, speciellt om personalen får vara med och påverka projektet's utformning. Vi kan bekräfta att investering i friskvård ger monetära vinster i form av ökad närvaro, produktivitet och kvalitet då vi har funnit bevi's på detta i vårt empiriska material.