Rätt till bostad i svensk lag

Sammanfattning: Syftet med den här uppsatsen är att ur ett rättspolitiskt perspektiv undersöka och diskutera hur rätten till bostad implementerats i svensk lag och hur väl Sverige lever upp till sina internationella åtaganden när det kommer till rätten till bostad. Rätten till bostad är en grundläggande mänsklig rättighet som återfinns i ett flertal av de folkrättsliga instrument Sverige har ratificerat. Därmed har Sverige åtagit sig att uppfylla rätten till bostad. Trots detta finns det många i Sverige som inte åtnjuter rättigheten. Trångboddhet är vanligt, bostadsbristen är stor och år 2011 fanns det 34 000 hemlösa i Sverige. De som får sin rätt till bostad kränkt har dock ingen möjlighet att ställa den svenska staten till svars eftersom rätten inte gjorts utkrävbar genom svensk lag. Rätten till bostad återfinns i stället i ett programstadgande i regeringsformen där målsättningar sätts upp för det allmännas verksamhet. I den här uppsatsen diskuteras den kritik Sverige fått för sin implementering av rätten till bostad och vilka åtgärder som vidtagits utifrån den. Med grund i den internationella diskussionen kring rättigheten analyseras huruvida det verkligen finns en rätt till bostad i svensk lag och i fall de åtgärder Sverige vidtagit är tillräckliga för att uppfylla åtagandena kopplade till de internationella konventionerna.