Proprioceptionsträning inom fotboll : utveckling av den non-visuella sensomotoriken

Detta är en Kandidat-uppsats från Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH/Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap

Sammanfattning: Syfte och frågeställningar Syftet med arbetet var att undersöka om fotbollsspelare kan utveckla proprioception där visuell återkoppling systematiskt tas bort vid kontroll av bollen med fötterna. Frågeställningar: – Går det att utveckla förmågan att kontrollera bollen utan visuell återkoppling under en träningsperiod om fyra veckor och 12 träningspass?  – Hur förändras en fotbollsspelares prestation (kontroll av bollen) med avseende på en förbättrad proprioception med hänsyn tagen till: tid (sekunder), hastighet (varv/minut) samt antal tillfällen spelaren tittar respektive tappar boll? Metod Totalt 20 deltagare från ett pojkelitlag valdes ut och matchades inför träningsperioden in i en interventions- och en kontrollgrupp för att säkerhetsställa att båda grupperna var likvärdiga. Interventionsgruppen bestod av 12 deltagare, medelålder ± standardavvikelse (± SD) var 12,2 (± 0,2) år. Kontrollgruppen bestod av 8 deltagare, medelålder 12,0 (± 0,7) år. Interventionsgruppen har under fyra veckor genomfört fyra specifikt framtagna träningsövningar innehållandes uppvärmning inkluderat dribblingar och passningar, slalom, bollkontroll i lådram och smålagsspel. För att reducera testinlärningseffekten genomförde deltagarna ett introduktionspass innan förtestet. Under träningsperioden utfördes ett test-retest samt en träningseffektivitetsmätning. Efter avslutad träningsperiod genomfördes ett eftertest. Både under träningsperioden och vid testgenomförandet utrustades interventionsgruppen med specialdesignade glasögon för att på så sätt ta bort den visuella återkopplingen. Under förtestet fick alla deltagare bära ett gyro som mätte huvudvinkeln i sagittalplanet. ResultatFör interventionsgruppen i testövningen Lådan non-visuell uppgick resultatet till en förbättring med 50,9 % (p=0,001) och effect size (ES) =1,59 från för- till eftertest. Totalt antal bolltapp var 2 respektive 5 stycken. Kontrollgruppen presterade en förbättring om 4,7 % från för- till eftertest (p=0,306, ES=0,19). Totalt antal bolltapp var 2 respektive 4 stycken. Interventionsgruppen tillskrevs i testövningen Slalom non-visuell en förbättring om 24,9 % (p=0,004, ES=1,09). Kontrollgruppen försämrades med 12,6 % (p=0,105, ES=0,55). Interventiongruppens antal bolltapp vid för- och eftertest var 15 respektive 8 stycken. Kontrollgruppens antal bolltapp vid för- och eftertest var 5 respektive 3 stycken. Interventionsgruppens antal bolltitt var 18 respektive 9 stycken. Kontrollgruppens antal bolltitt var 10 respektive 3 stycken. Slutsats Det går att utveckla proprioceptionen genom att systematiskt ta bort visuell återkoppling vid kontroll av bollen med fötterna vid isolerade och fotbollsspecifika övningar. En förändring av den proprioceptiva förmågan yttrar sig genom att fotbollsspelare vid en given hastighet under isolerade fotbollsspecifika övningar minskar behovet av att se på bollen.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)