CTG-fosterövervakning vid normalförlossning. Barnmorskans känslor och upplevelser under utdrivningsskedet

Detta är en D-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa

Författare: Maria Wallén; Mitra Moameni; [2009-03-24]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Förlossning är akutsjukvård som innebär en viss mån av stress för barnmorskan som arbetar med det. CTG-övervakning är ett tekniskt hjälpmedel som barnmorskan har för att bedöma fostrets tillstånd. Utdrivningsskedet är den mest kritiska fasen för ett foster under förlossningen och CTG bör då användas kontinuerligt. Tidigare forskning talar för att barnmorskan har olika upplevelser av CTG-övervakning under utdrivningsskedet samt att det påverkar relationen till den födande kvinnan. Tidigare studier visar att barnmorskor upplever känslor så som begränsning, tvång, trygghet och säkerhet i relation till CTG. Undersökningar visar att barnmorskor tycker att det är svårt med CTG-kurvans tolkning och att CTG påverkar barnmorskans yrke. Pilotstudien syftar till att genom intervju beskriva barnmorskans känslor och upplevelser av CTG under utdrivningsskedet i samband med normal förlossning, samt utvärdera forskningsmetoden för att se om tillvägagångssättet passar i en fullskalig studie. En kvalitativ metod användes och öppna intervjuer gjordes med två barnmorskor. Intervjuerna granskades med innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. I resultatet framkom två kategorier som beskriver barnmorskans upplevelser och känslor: känsla av trygghet och kontroll samt känsla av stress och rädsla, av CTG under utdrivningsskedet av en normalförlossning. Resultatet genererade begrepp som: trygghet, erfarenhet, kontroll, oro, rädsla och stress. Pilotstudien, i enlighet med tidigare forskning, visar att barnmorskor värderar erfarenhet som en faktor för ökad kunskap och självtillit gällande CTG-tolkning. Vår studie kom att påverkas av det tekniska redskapet STAN, som ingav barnmorskorna en trygghet i CTG-tolkningen. Resultatet från vår studie visar att barnmorskorna såg på CTG som en trygghet och att metoden var väl inarbetad på förlossningen och att deras erfarenhet gav dem kontroll. Emellertid vid avvikande/patologiska CTG-kurvor kunde barnmorskan få en känsla av rädsla och stress. Författarna anser att den öppna intervjun som metod är bra för att få barnmorskor att prata om sina känslor och upplevelser. Innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman anses även vara en bra metod för att koda och kategorisera vid en fullskalig studie.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)