Att möta patienten där den är En kvalitativ studie om kuratorssamtalets betydelse för patienter i somatisk öppenvård

Sammanfattning: Syftet med denna studie var att beskriva och söka förståelse för vilken betydelse kuratorssamtal kan ha för patienter i somatisk öppenvård samt på vilket sätt kuratorssamtalet kan komplettera den medicinska vården. Utifrån våra frågeställningar handlade undersökningen om vad som enligt patienterna varit viktigt i kuratorssamtalet, på vilket sätt kuratorssamtalet har förändrat patienternas sätt att förhålla sig till sin livssituation samt på vilket sätt kuratorssamtalet kan vara ett komplement till den medicinska vården. Vi har använt oss av kvalitativ metod och semistrukturerad intervju som insamlingsinstrument. Vi genomförde totalt sex intervjuer med dels patienter som har pågående kuratorssamtal och dels patienter som avslutat sina kuratorssamtal tidigast 2008. Vår empiri har vi analyserat utifrån begrepp ur teori för psykosocialt arbete, copingteori, känsla av sammanhang (KASAM), WHO:s definition av hälsa samt tidigare forskning. Resultatet visade att en viktig initial del i kuratorssamtalet var att patientens behov och hjälpförväntningar uppmärksammades vilket sedan kunde resultera i en god behandlingsrelation. Som andra viktiga faktorer kunde patienterna få vägledning samt använda kuratorn som ett bollplank. Vi kunde konstatera att flera patienter genom kuratorssamtalet förändrat sitt förhållningssätt till sin livssituation. Det framkom att ett förändrat förhållningssätt kunde vara av både praktisk och vardaglig karaktär men också kognitivt. Patienten kunde därav på ett mer adekvat sätt bemöta de följder som blivit av sjukdom. Resultatet visade även på att kuratorssamtalet som ett komplement till den medicinska vården bidrog till att patienten upplevde sig sedd utifrån sin helhetssituation och att någon hade förståelse för det som sjukdomen orsakat. Samtalsstödet som kuratorn erbjöd var en faktor som gjorde att patienten kunde bearbeta det som var en följd av somatisk sjukdom. Utifrån vår empiri drog vi slutsatsen att kuratorssamtalet har stor betydelse för patienter i somatisk öppenvård. Utan kuratorn riskerar sjukvården att inte ha någon som ser patienten i sin sociala kontext och kan ge stöd utöver den medicinska vården. Ytterligare konklusioner är att det är viktigt att kuratorn uppmärksammar patientens hjälpförväntningar för att stödet i kuratorssamtalet upplevs adekvat. Vi har även sett att kuratorssamtalet bidrar till en förståelse och att situationen upplevs påverkbar.