”Bonnig på ett charmigt sätt” En kvalitativ intervjustudie av attityder till dialekter och dess påverkan på dialekters ställning och överlevnad

Sammanfattning: Detta är en studie som syftar till att kvalitativt undersöka hur dialekters ställning och överlevnad påverkas av attityder till dem. Dels hur de påverkas av allmänna attityder till dem, men främst hur de påverkas av sina egna talares attityder till dem. Det är således informanternas uppfattningar som undersöks och inte deras faktiska språkbruk. Undersökningen utgår ifrån följande frågeställningar: Hur påverkas en dialekt av sina talares attityder till den? Hur påverkas en dialekt av andras attityder till den? I vilken utsträckning kan man dra slutsatser kring vilket inflytande attityder har på dialekter? Tidigare forskning inom ämnet har visat att människor gör olika antaganden om varandra beroende på hur de talar. Det har också visat sig att människor talar olika mycket dialekt i olika sammanhang. Detta beror på att standardspråk och dialekter, eller regionala uttalsvarianter, har olika hög status och därmed anses olika passande i olika sammanhang. Mot bakgrund av att främst kvantitativa studier har gjorts, genomförs denna undersökning med kvalitativ metod. Den metodiska utgångspunkten är kvalitativa intervjuer med fyra vuxna personer varav två har flyttat från sin ursprungliga dialektala miljö och två i stort sett bor kvar på uppväxtorten. Analysen är uppbyggd kring fyra teman: mer eller mindre dialektalt tal, attityder till den egna dialekten, andras attityder till dialekten och allmänna attityder till dialekter. Av analysen framgår att samtliga intervjuade talar olika mycket dialekt i olika sammanhang och med olika personer. De intervjupersoner som bor kvar på sin respektive uppväxtort talar lika mycket, om inte lite mer, dialekt idag som de gjort tidigare. De omges sannolikt av positiva attityder till sina respektive dialekter då den har en gemensamhetsfunktion. De intervjupersoner som flyttat från sin dialektala miljö uppger att de talar mindre dialekt idag än de gjort tidigare, vilket delvis beror just på den geografiska flytten. Vad gäller en av dem däremot verkar attityder, såväl hennes egna som andras, också ha påverkat utjämningen av hennes dialektala tal.