Lätt lärobokstext? : En studie i möjligheterna i att förenkla faktabaserade läroböcker med textbearbetning.

Sammanfattning: Utgångspunkten för det här arbetet är studier som visar att elever i svenska skolor har blivit allt sämre på att ta till sig faktatexter (PIRLS 2011 i Skolverket 2012). Att återge enkla former av faktatexter är ett kunskapskrav redan i årskurs 3 (Skolverket 2011), men en del barn vågar inte ens ge sig på texter av rädsla för att misslyckas. Detta kan ha sin grund i möten med texter som inte varit anpassade efter elevernas förmåga (Lundberg 2006 s. 16–18 och Taube 2004 [1987] s. 123). Således handlar mitt arbete om att undersöka vilken typ av textbearbetning som kan användas för att förenkla faktatexter för barn och i synnerhet då en utvald del av Natur & Kulturs PULS SO-boken. Målgruppen är barn i årskurs 2–3 och framförallt barn med svenska som andraspråk, en grupp som visat sig vara överrepresenterade i gruppen ”svaga läsare” (PIRLS m.fl. i Lundberg och Reichenberg 2008 s. 25). En mottagaranpassad text är mycket viktig för att eleverna ska få läslust, ökat självförtroende och förstå texter (Taube s. 123). Detta bidrar i sin tur till att tidigare nämnda kunskapskrav uppfylls och eleverna får ökade förutsättningar att bli en del av vårt informationstäta samhälle. Dessutom är välarbetade lärobokstexter synnerligen viktiga eftersom de utgör förebilder för elevernas eget skrivande (Strömquist 1999 [1995] s. 7). Jag har använt mig av både kvalitativa och kvantitativa metoder eftersom de kompletterar varandra. Litteraturstudier har varit en stor och viktig del av mitt arbete och gav mig en teori att utgå från. Teorin om att ”röst och kausalitet ökar läsförståelsen” har sin grund i amerikansk forskning som sedan har applicerats i svenska förhållanden i både en stor kvantitativ studie med högstadieelever (av professor Monica Reichenberg) och en mindre med mellanstadieelever (av språkkonsult Martin Ransgart). För att få en djupare förståelse för min målgrupps syn på PULS SO-boken och min bearbetade text har jag gjort intervjuer med både dem och en lärare som jobbar med boken. För att testa att teorin fungerar i praktiken gjorde jag också utprovningar. Slutsatsen är att framförallt fyra typer av textbearbetning kan användas för att förenkla faktatexter och samtidigt öka läsförståelsen: röst, konkretion, tydliggjorda orsakssamband samt tydligare struktur med rubriker som innefattar allt på varje uppslag. Den optimala förenklade faktatexten vore antagligen en kort text med tydliga orsakssamband och författarröst, men det är två faktorer som är svåra att kombinera.