Jag är en lite annorlunda tjej för jag gillar såhär deckare” - En kvalitativ studie om genus och tioåringars uppfattningar om läsning

Detta är en Magister-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession

Sammanfattning: Sammanfattning En god läsförmåga är avgörande för att kunna delta i ett demokratiskt samhälle. Samtidigt visar forskning att pojkar som grupp läser mindre och med en mindre utvecklad läsförmåga än flickor. Att pojkar tenderar att utveckla en svagare läsförmåga är något som uppmärksammats av såväl forskare som i media. Dock går skillnader i läsning mellan pojkar och flickor inte att härleda till varken biologi eller intresse. Skillnaderna antas vara ett resultat av genusskapande. Följande kvalitativa studie har mot denna bakgrund som mål att undersöka barns uppfattningar om läsning. Syftet med studien är att utifrån ett elevperspektiv synliggöra sex tioåriga elevers uppfattningar om läsning samt att undersöka ifall de återger skillnader mellan pojkar och flickors läsning. Den empiri som samlats in baseras på sex semistrukturerade intervjuer med elever i årskurs fyra. En tematisk analys genomfördes på de transkriberade intervjuerna och fyra teman har identifierats. Studien bygger på genusteoretiska och maskulinitetsteoretiska perspektiv. Centrala begrepp ur dessa teorier används för att göra tolkningar av funna teman. Resultatet visar att läsning är en aktivitet som för eleverna förknippas med femininitet och som de främst associerar sina mammor med. Det framkom även att graden av spänning i böcker är det viktigaste hos samtliga elever. Endast en elev uttryckte ett intresse för läsning. Trots det är majoriteten elever övertygade om att flickor och pojkar tycker olika mycket om att läsa, läser olika typer av böcker och bemöts på olika sätt av sina vänner när de talar om sin läsning. Resultatet bekräftar att normer för femininet och maskulinitet påverkar de deltagande elevernas uppfattningar om läsning. Vidare blir det uppenbart att det finns skilda förväntningar på eleverna i den här studien beroende av deras genus. En konsekvens av sistnämnda är att alla barn inte tillåts vara läsare och tala om sin läsning i lika stor utsträckning.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)