Tanka inte en diesel med bensin : En experimentell studie om förtroendet för journalistik och varumärken

Sammanfattning: Med grund i ett för journalistiken fallande förtroende, vilket i kombination med PR’s ökade inflytande anses medföra en demokratisk utmaning, är syftet med denna studie att komparativt se på publikens förtroende för varumärken respektive journalistik. Inledningsvis intresserar den sig för vilka, om några, skillnader och effekter det finns på förtroendet beroende på avsändartyp. Den undersöker också om förtroendet influeras av publikens individuella faktorer och/eller socioekonomiska förhållanden. Studien har en kvantitativ ansats med ett webbexperiment och en tillhörande enkät som metod. Sammantaget har 141 respondenter, uppdelade i fem grupper, besvarat totalt tio frågor. Av dessa sökte åtta stycken efter individuella och socioekonomiska förhållanden, medan resterande två avsåg mäta förtroendet och upplevelsen kring ett innehåll. Experimentets sample bestod av svenskar, vilka nåddes genom en efterlysning på Facebook. Uppsatsens teoretiska ramverk består av Agenda Setting Theory, Uses and Gratifications och Kulturellt kapital, tillsammans med föregående forskning rörande journalistik, PR, förtroende, digitalisering samt medier, demokrati och samhälle. Sedan tidigare finns en vetenskaplig grund beträffande förtroendet för journalistik, däremot har detta inte satts i relation till varumärken. Man har inte heller engagerat sig i andra faktorers eventuella påverkan på en individs förtroende. Resultaten visar inga signifikanta förtroendeskillnader mellan varumärken och journalistik, inte heller i en jämförelse specifika aktörer emellan (Dagens Nyheter, Aftonbladet, Volvo och Volkswagen). Istället för avsändare, har individfaktorer visat sig vara av större relevans för förtroende. I synnerhet utmärker sig utbildningsnivå och grad av politiskt intresse, där högt utbildade och högt politiskt intresserade tenderar ha ett lägre förtroende i förening med ett mer kritiskt förhållningssätt. Samma samband yttrar sig också ju mer politiskt högerställd individen anser sig. Som konklusion baseras individens förtroende inte på avsändaren, utan snarare på dennes socioekonomiska och individuella faktorer.