När ska vi prata heder 2.0 där vi innefattar fler? - Diskurser om utsatthet i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck

Sammanfattning: Inom förståelsen för hedersrelaterat våld och förtryck finns det en uppfattning om att det är heterosexuella tjejer som utsätts. Denna föreställning har dock börjat förändras. Det går att urskilja att beskrivningen har börjat breddas i strävan efter en mer inkluderande bild av vem som kan förstås som utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck. Syftet med denna uppsats är att granska de diskurser som går att urskilja kring utsatthet för hedersrelaterat våld och förtryck. Detta har undersökts genom en diskursanalys av två dokument framställda av Länsstyrelsen Östergötland och en gruppintervju med Resursteam Heder som är ett projekt i Malmö stad, vilka båda är verksamma i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Materialet har analyserats genom en intersektionell förståelse av normer och teorier om olikhetsskapande. Studien har visat att det finns flera centrala diskurser om utsatthet som alla är kopplade till grupperingar och kategoriseringar. Normativa föreställningar om grupper påverkar och avgör hur individers utsatthet för hedersrelaterat våld och förtryck förstås. Granskningen har visat att kategoriseringar och grupperingar kan ha positiva men även negativa effekter i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Normativa föreställningar och maktstrukturer gör att det än så länge är svårt att inkludera alla individers utsatthet för hedersrelaterat våld och förtryck på lika villkor.