Matriser i gymnasieämnet historia : En intervjustudie bland sex historielärare och deras uppfattningar om bedömningsmatriser

Sammanfattning: Mitt övergripande syfte med studien var att undersöka hur en grupp gymnasielärare i historia uppfattar bedömningsmatriser och om de stödjer forskningsläget som framhåller främst de positiva sidorna med matriser. De frågeställningar som jag ämnat besvara var: Hur uppfattar historielärarna att matriser bör användas i undervisningen? Vad är lärarnas uppfattningar om positiva och negativa aspekter med matriser? Vilka skillnader finns det mellan lärarnas uppfattningar? Undersökningens teoretiska perspektiv var fenomenografi och metoden som användes var semistrukturerade samtalsintervjuer. Analysen skedde via upprepade genomläsningar av de transkriberade intervjuerna där citat infördes i en analystabell. Studiens huvudresultat utgjordes av tre huvudkategorier där lärarnas utsagor sågs som ett redskap för Skolverket, lärarna och eleverna. Sammanlagt konstruerades även nio olika underkategorier som åskådliggjordes via ett horisontalt system. Slutsatsen är att de intervjuade historielärarna visade sig ha en positiv uppfattning om matriser även om de såg matriser till viss del som negativa och resultatet går därmed emot tidigare forskning. Lärarna såg främst matriser som ett bedömningsstöd och kommunikationsskapare men även som ett bristande och begränsat verktyg. En annan uppfattning var att matriserna var ett redskap för eleverna i form av tydlighetsskapare och formativt stöd, men även ett komplicerat och styrande verktyg. Förutom detta var en allmän uppfattning att matriser var ett likvärdighetsstöd för Skolverket.