Intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att vårda gravida och nyförlösta kvinnor på intensivvårdsavdelningen

Detta är en Magister-uppsats från

Sammanfattning: Bakgrund: Gravida och nyförlösta kvinnor ses sällan inom intensivvården, vilket medför en begränsad erfarenhet och kunskap hos intensivvårdssjuksköterskan. Den högspecialiserade vården som de gravida och/eller nyförlösta kvinnorna är i behov av, ställer stora krav på intensivvårdssjuksköterskans kompetens.Syfte: Att belysa intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att vårda gravida och/eller nyförlösta kvinnor på intensivvårdsavdelningen.Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex intensivvårdssjuksköterskor, som vårdat gravida och/eller nyförlösta kvinnor, på intensivvårdsavdelning genomfördes. Intervjuerna har analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Intensivvårdssjuksköterskan ställs inför utmaningar vid vårdandet av gravida och/eller nyförlösta kvinnor, där bristande yrkeserfarenhet och avsaknad av rutin i vårdandet beskrevs vara försvårande faktorer. PM och vetenskapligt förankrad dokumentation beskrevs som hjälpande instrument vid vårdandet. Samarbete och god kommunikation mellan intensivvårdssjuksköterskan och barnmorskorna beskrevs vara grundläggande för att uppnå optimala förutsättningar för de gravida samt nyförlösta kvinnorna. Intensivvårdssjuksköterskorna beskrev svårigheterna i ansvarsfördelningen kring kvinnorna, till exempel vem som är ansvarig för barnet när det besöker intensivvårdsavdelningen och vem som ansvarar för att palpera livmodern. Intensivvårdssjuksköterskan beskrev även det etiska dilemmat av att vårda två liv i en kropp, vilket väckte känslor av oro och otrygghet vid vårdandet av gravida kvinnor. Samtliga intensivvårdssjuksköterskor beskrev vikten av att främja anknytning mellan mor och barn som blivit separerade från varandra. I studien beskrevs vårdbehov, bristande samarbete och ansvar som hinder för anknytning. Önskemål om utbildning med avseende på gravida och nyförlösta kvinnor för att främja kunskapsutvecklingen inom området beskrevs av samtliga deltagare.Slutsats: Kunskap, erfarenhet samt god kommunikation är grundläggande förutsättningar i vårdandet av en gravid eller nyförlöst kvinna inom intensivvården. Intensivvårdssjuksköterskor finner stöttning i PM och vetenskapligt förankrad dokumentation. Mer kunskap samt klinisk övning inom området framkommer som önskvärt i studien.Background: Pregnant and postpartum women are rarely seen in intensive care, which leads to limited experience and knowledge, among intensive care nurses. The highly-specialized care that pregnant and/or postpartum women requires places high demands on the intensive care nurse.Aim: To highlight the experiences of intensive care nurses in the care of pregnant and/or postpartum women in the intensive care unit.Method: Qualitative semi-structured interviews with six intensive care nurses, who had cared for pregnant and/or postpartum women, in the intensive care unit were conducted. The interviews have been analyzed based on a qualitative content analysis.Results: The intensive care nurse faces difficulties in the care of pregnant and postpartum women, where lack of experience, occupational failure and lack of routine care are contributing factors. PM and evidence based documents were described as helping factors. Co-operation and good communication between the intensive care nurse and the midwives are described as essential for achieving optimal conditions for the pregnant and postpartum women. The intensive care nurses address the difficulties in the distribution of responsibilities around the pregnant and postpartum women, for example, who’s responsible for the child when visiting the intensive care department and who is responsible for examining the uterus. The intensive care nurse is also faced with the ethical dilemma to care for two lives in one body, which raises feelings of anxiety and insecurity in caring. All intensive care nurses describe the importance of promoting interconnection between the separated mother and child. The study described the need for care, lack of cooperation and responsibility as an obstacle to achieve connection between mother and child. A desire for education about pregnant and postpartum women care to promote knowledge development in the field was found among all the participants.Conclusion: Knowledge, experience and good communication are fundamental basics for the caregiver of a pregnant or postpartum woman in intensive care. Intensive care nurses find support in PM and evidence based documentation. More knowledge and clinical practice in the field appear to be desirable in the study.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)