Hamstringsskador: Riskfaktorer – Prevention - Rehabilitering: en systematisk litteraturgranskning

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Luleå/Hälsovetenskap

Författare: Johan Engström; Daniel Runbom; [2010]

Nyckelord: Evidens; hamstringsskador; prevention; rehabilitering; riskfaktorer;

Sammanfattning: Introduktion: Hamstringsskador (HS) tillhör de mest prevalenta
idrottsskadorna, och leder till förlorad match- och träningstid för
utövaren. Skadan uppkommer oftast vid snabb löpning då muskulaturen tvingas
bromsa benets framåtdrivande kraft. Styrka och flexibilitet i
hamstringsmuskulaturen är två faktorer som anses ha betydelse både som
riskfaktorer, och vid prevention samt rehabilitering av HS. Initialt efter
skada är RICE-metoden allmänt vedertagen, och vid efterföljande
rehabilitering används av dagens sjukgymnaster flera interventioner,
däribland vanligast förekommande är styrketräning och stretching. Konsensus
saknas dock beträffande dessa interventioners effektivitet. Syfte: Syftet
med studien var att sammanställa den vetenskapliga litteraturen gällande
riskfaktorer, preventions- och rehabiliteringsmetoder vid HS. Metod:
Litteratursökningen skedde i databaserna PubMed, AMED samt CINAHL, och 25
artiklar inkluderades. Dessa granskades och poängsattes enligt PEDro scale,
eller enligt en egenkonstruerad bedömningsmall, vilket sedan omsattes till
SBU:s GRADE-system för fastställning av evidensstyrka. Resultat:
Sammanställningen påvisar begränsat vetenskapligt underlag för att hög
ålder och tidigare HS utgör riskfaktorer för HS. Beträffande nedsatt balans
mellan hamstrings- och quadriceps styrka (H/Q ratio), nedsatt excentrisk
hamstringsstyrka i lägre isokinetiska hastigheter, samt aboriginisk
härkomst som riskfaktorer är det vetenskapliga underlaget motsägande.
Gällande hamstringsflexibilitet är det vetenskapliga underlaget begränsat
för att detta inte utgör en riskfaktor för HS. Motsägande vetenskapligt
underlag finns för att specifik styrketräning av hamstringsmuskulaturen i
samband med idrott minskar prevalensen av HS. Beträffande rehabilitering
saknas underlag för någon enskild metods evidensstyrka. Konklusion:
Forskningen kring HS är bristfällig, både beträffande studiemängd och
kvalitet. Begränsat stöd ses dock för de opåverkbara riskfaktorerna hög
ålder och tidigare HS. Bland påverkbara faktorer framhävs snarare
nedsatt hamstringsstyrka och H/Q ratio, än flexibilitet, som riskfaktorer
för HS.

  KLICKA HÄR FÖR ATT SE UPPSATSEN I FULLTEXT. (PDF-format)