Vinstintresse i skolan? En studie om aktiebolagets förhållande till skolväsendet

Sammanfattning: Syftet med uppsatsen är att utreda om aktiebolaget som associationsform är värdeskapande för skolväsendet och om det aktiebolagsrättsliga vinstsyftet är förenligt med de mål och värden som uppställs för skolan. Uppsatsen diskuterar de risker som aktiebolaget innebär för skolan och analyserar möjligheterna att, inom ramen för vinstsyftet, ta hänsyn till skolväsendets intressen. Efter friskolereformens genomförande har den svenska skolan genomgått en stor förändring. Privata aktörer har bjudits in att verka på skolväsendets område utifrån väsentligen samma villkor som de kommunala. Av de fristående skolorna drivs majoriteten av aktiebolag- en associationsform som kännetecknas av marknadsanpassning och kostnadseffektivitet. Aktiebolagets organisationsform kräver en klar syftesbestämning och har i lag tilldelats ett vinstsyfte, vilket innebär att alla beslut ska fattas med syfte att generera högsta möjliga vinst till fördelning mellan aktieägarna. Genom att använda sig av det aktiebolagsrättsliga vinstinstrumentet på skolväsendets område, var tanken att anpassning skulle ske efter lokala behov, utbildningskvaliteten skulle öka och samhällsekonomin effektiviseras. Den fria konkurrensen och det fria skolvalet skulle gemensamt verka för att skolor med låg kvalitet sållades bort. Det juridiska problemet ligger i hur lagstiftningen ska utformas så att fördelarna med aktiebolagets vinstsyfte för skolan kan uppnås, samtidigt som nackdelarna undviks och riskerna minimeras. En av de största riskerna för skolan är att vinstintresset tillåts kompromissa med och åsidosätta skolväsendets intresse av en kvalitativ och likvärdig utbildning. Den liberala inställning som lagstiftaren hittills har haft till aktiebolag som bedriver skolverksamhet har börjat ifrågasättas i såväl lagstiftningsarbetet som i doktrin och problemen med vinstsyftet har fått allt mer fokus. För att aktiebolagsformen ska vara värdeskapande för skolväsendet, måste lagstiftningen kräva att huvudmän med vinstsyfte som beslutskriterium har långsiktiga motiv med verksamheten. Då sådana krav idag saknas, kan det ifrågasättas om skollagens liberala regelring av enskilda huvudmän är ändamålsenlig för de mål som uppställs för skolväsendet.