Bjurfors bruk : Lämningar med guldkant

Sammanfattning: Under 1600-talet anlades en handfull mässingsbruk i Sverige, främst i mellersta Svealand, detta som svar på kungliga påbud. Trotts att det är en förhållandevis liten industri, så vägde den tungt för svensk handel, och den svenska mässingstråden var efterfrågad i hela Europa. Dokument från inrikestullen 1756 visar att skatten, eller det vi idag kallar momsen, var dubbelt så hög på en mässingsvara, i jämförelse med motsvarande vara tillverkad i koppar. I grova drag kan vi säga att mässingen drog in dubbelt så mycket intäkter som kopparen, sett till samma kvantitet. Trotts denna typ av bruks viktiga roll i svensk socioekonomi och industrihistoria, så är de många gånger dåligt dokumenterade. Bjurfors mässingsbruk är, trotts det rika arkivmaterialet, ett outforskat område. Ett forskningsområde som kan ge viktiga nycklar till att förstå mässingsmanufakturen under och efter den svenska storhetstiden. I dagsläge hotas de fornlämningsklassade ruinerna efter den stora trådhyttan av direkt passiva åtgärdsplaner. Naturen har sedan länge tagit tillbaka de områden som en gång var en livlig industri i hjärtat av bergslagen. Skogen utgör stor skada på de överlevande murverken, och i denna takt kommer detta historiska minnesmärke inom kort vara förlorat för all framtid.