Positiva och negativa prepositioner : En studie av prepositionsanvändningen bland förskolebarn som lär sig svenska som ett andraspråk

Sammanfattning: Denna studie är en undersökning av hur förskolebarn som lär sig svenska som ett andraspråk tillägnar sig svenska prepositioner. Prepositioner tillhör inte de ord man lär sig först; det går ofta bra att göra sig förstådd utan att använda prepositioner. Men när man väl börjar använda prepositioner, kommer de då i någon viss ordning? Innebär det i så fall att man också till en början överanvänder någon eller några prepositioner? En annan fråga jag ställer mig är om barn i fem- och sexårsåldern, som lär sig svenska som ett andraspråk, har en annan inlärningsgång än små barn som lär sig svenska som sitt modersmål. Enligt den s k komplexitetsteorin börjar vi använda prepositioner som anger position innan vi börjar använda prepositioner som anger riktning. Prepositioner som i och på kommer alltså före prepositionerna till och från. Vidare anses "positiva" prepositioner komma före "negativa". Eftersom det är mer positivt att 'ge någonting till någon' än att 'ta någonting från någon', så bör enligt komplexitetsteorin till föregå från. Min slutsats är dock att jag inte kan finna stöd för att komplexitetsteorin skulle vara tillämplig på förskolebarn som lär sig svenska som ett andraspråk. Den preposition som otvivelaktigt förekommer oftast i mitt undersökningsmaterial är på. Men även i har ganska hög frekvens. Dessutom kan jag finna exempel där inläraren använder sig av en del ovanliga prepositioner och där inläraren använder sig av preposition, där en svensk modersmålstalare förmodligen inte skulle använda någon preposition. Jag finner också i mitt material belägg för att det finns en klar överanvändning av prepositionen på.