Simundervisning ­ En rättighet eller en skyldighet? En studie om simundervisning i Sverige och Norge för elever i skolår 6-9

Sammanfattning: Syfte och FrågeställningarUnder min tid som utbytesstudent i Oslo fick jag på en skola erfara att många elever inte kunde simmaoch fick heller inte möjligheten att lära sig det eftersom skolan inte erbjöd någon simskola. Sverigeoch Norge är lika på flera avseenden och därför ville jag se om det fanns några likheter med densvenska skolan. Huvudsyftet med mitt arbete var att beskriva hur några svenska och norska lärare iIdrott & Hälsa hade för åtgärder för de elever i skolår 6-9 som inte var simkunniga. Jag ville ävenundersöka vems ansvar det är att eleverna lär sig simma samt definitionen på simkunnighet. Minafrågeställningar är:·Hur definieras simkunnighet?·Vad finns det för åtgärder på skolorna för de elever som inte är simkunniga?·Vems ansvar är det att eleverna lär sig simma?·Finns det några likheter eller skillnader mellan skolorna i Sverige och Norge?MetodFör att få svar på mina frågor genomförde jag kvalitativa intervjuer med fyra idrottslärare i Sverigeoch fyra i Norge.ResultatDe resultat jag kunde tyda var att definitionen simkunnighet var något som skilde sig bland någranorska lärare. De lärare jag intervjuade i Sverige var i stort eniga om definitionen på simkunnighetsom överensstämde med Svenska Livräddningssällskapets definition. Beträffande ansvaret förelevernas simundervisning ansåg de flesta lärarna i både Sverige och Norge att föräldrarna hadeansvaret för att deras barn skulle lära sig simma. Enligt skolverket i Sverige och Norge är det skolanoch rektorerna som är ansvariga för att eleverna lär sig simma. Om en elev inte befaras nå målen isimning ska eleven erbjudas simskola. Trots denna skyldighet var det endast hälften av de skolor somdeltog i min undersökning som hade klara rutiner och åtgärder samt erbjöd simskola för de elever sominte kunde simma.