Studie- och yrkesvägledarens perspektiv gällande likvärdighetens villkor i skolan : - en känslig fråga, färgad av kön, kultur och klass

Sammanfattning: Examensarbetet redovisar ett antal studie- och yrkesvägledares erfarenheter kring hur elevers kön, sociala och etniska bakgrund påverkar deras behov och motivation att uppsöka studievägledning. Vidare beskriver arbetet studie- och yrkesvägledares uppfattningar kring studie- och yrkesvägledningens strukturering och hantering för att främja likvärdighet bland elever i den svenska skolan. Arbetet beskrivs som en kvalitativ undersökning med kvalitativa intervjuer som metod. Empiri insamlades genom fem intervjuer med yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare inom grund- och gymnasieskolan i Västerbottens län samt genom litteraturstudier. Resultaten tolkades med stöd i hermeneutisk analysmodell och påvisade att etnicitet inverkar genom att elever oftare har liten kunskap om det svenska utbildningssystemet samt att de har begränsade möjligheter att ventilera utbildningsfrågor med sin sociala omgivning, något som leder till att deras behov av vägledning ökar. Social klasstillhörighet inverkar genom att elever från högre samhällsskikt mer frekvent har vårdnadshavare som själva genomfört högre utbildning. Vårdnadshavarna har därför många gånger själva goda kunskaper kring förutsättningar och krav inom utbildning och yrkesliv, vilket de förmedlar till sina barn. Elever från högre samhällsklass har således mindre behov av vägledning än elever från lägre samhällsskikt. Könet inverkar genom att flickor tenderar vara mer osäkra inför framtida studie- och yrkesval än pojkar, något som skapar större behov bland flickor att samtala med en studievägledare. Arbetets resultat påvisade även rektors ansvar i att skapa förutsättningar för studie- och yrkesvägledningens möjligheter att beakta bakgrundsfaktorernas inverkan, samt redovisas behovet av kompetensutveckling inom studie- och yrkesvägledning i relation till möjligheten att stärka dess kvalité. Arbetets slutsats bestod i att studie- och yrkesvägledares förutsättningar att främja likvärdighet bland skolans elever skapas av deras tillgång till tydliga direktiv kring studie- och yrkesvägledningens utformning, genomförande, förväntade resultat samt utvecklingsmöjligheter.