Skydd mot efterbildning av kläder i modebranschen - Du syns, men finns du?

Sammanfattning: Den ständigt växande modebranschen har utvecklat olika skyddsförutsättningar för klädesplagg inom immaterialrätten. Immaterialrätt består bland annat av upphovsrätt och mönsterrätt, två skydd som allt som oftast överlappar varandra. Det upphovsrättsliga skyddet har på senare år ökat i omfång för klädesplagg då mönsterskyddsrätten varit otillräcklig, något som det har rått delade meningar om inom juridiken. Det mönsterrättsliga skyddet ställer krav på nyhet samt särprägel och uppstår genom registrering medan det för upphovsrättsligt skydd krävs originalitet och verkshöjd, vilket i sin tur uppstår formlöst. Då klädesbranschen tillåter mer långtgående efterbildningar än andra branscher uppstår frågan om kraven som ställs upp i upphovs- och mönsterrätten är tillräckligt förutsebara för att inte påverka efterbildningen i modeindustrin. De diffusa kraven inom främst upphovsrätten kan leda till en försämrad förutsebarhet i den svenska rättsstaten. Detta behöver å sin tur inte innebära att rättsstaten inte blir legitim, då domstolsväsendet ges viss flexibilitet i sin rättstillämpning. Denna flexibilitet får många gånger anses godtagbar även om den inte korrelerar med förutsebarheten på ett optimalt plan. Praxis är det främsta, och möjligen enda, verktyg för att finna vägledning i vad som faller inom det upphovsrättsliga skyddsomfånget. Den nu gällande uppfattningen är att det föreligger ett lågt originalitets- och verkshöjdskrav för klädesplagg. Skyddsomfånget för samma varor blir som följd tämligen snävt och enbart en bedömning i det enskilda fallet kan ge ett konkret svar på skyddets omfång. Avsikten med ett begränsat skyddsomfång har varit att öka konkurrensfriheten, men frågan är om det istället har börjat råda en oavsiktlig acceptans för allt mer långtgående efterbildningar.