Den pedagogiska kullerbyttan : Förändras den verksamma pedagogens förhållningssätt vid en akademisk utbildning?

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan i Borås/Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT

Sammanfattning: Tillsammans har vi varit verksamma barnskötare och montessoripedagog i 15–20 år. Under en längre tid har önskan om kompetensutveckling varit närvarande och därmed sökte vi in till förskollärarutbildningen för pedagogiskt verksamma. Studien handlar om pedagogens förändrade förhållningssätt vid en formell akademisk utbildning. Vilken betydelse har den praktiska erfarenheten som dessa studenter innehar innan sin utbildning? Det förändrade förhållningssättet är relaterat till teoretisk och formell kompetens och kan därmed berika förskollärarens praktiska utövande. Studien vill ta reda på om den praktiska erfarenheten kan berika den akademiska utbildningen som respondenterna har genomfört. Läroplanen för förskolan är en viktig del av detta arbete och är ständigt närvarande. Syftet med studien är att undersöka förskollärares tankar om vilken betydelse den akademiska utbildningen har för yrkesutövningen. Tillsammans med detta syfte har studien två frågeställningar att förhålla sig till. På vilket sätt kan verksamma pedagoger som studerat till förskollärare se en förändring i sitt förhållningssätt? Hur anser respondenterna att de gynnats av att ha en praktisk yrkeskunskap innan sin förskollärarutbildning? Metoden för denna studie är kvalitativ med hjälp av en self report. Self report innebär att respondenterna svarar på studiens öppna frågor. Här ges möjligheten att med egna ord reflektera och svara anonymt. Svaren på studiens frågeställningar får med detta eventuellt en större bredd och blir mer innovativa. Resultatet för denna studie visar vikten av reflektion, kopplingen mellan teori och praktik och vikten av den tidigare praktiska kunskapen. Respondenterna upplever att den praktiska kunskapen de hade i sin ”ryggsäck” innan utbildningen berikat diskussioner, workshops och övriga undervisningsmetoder. Respondenterna påvisar att de blivit mer aktiva med att utveckla förskolan och dess verksamhet, då de nu vet när, hur och på vilket sätt något ska ske. De beskriver sin nya teoretiska kunskap som att de fått ”mer kött på benen” och kan numera ”sätta ord” på det de gör.  Resultatet visar även att respondenterna som har slutfört denna utbildning och därmed berikats av teori, praktik, reflektion och givande undervisningsformer genomgåren pedagogisk kullerbytta.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)