En miljö- och kostnadsjämförelse av insamlingssystem för källsortering närmare hushållen

Detta är en Master-uppsats från Linköpings universitet/Industriell miljöteknik

Sammanfattning: För att kunna uppnå de tuffare materialåtervinningsmålen som börjar gälla i Sverige år 2020 måste utsorteringen av bland annat plast-, papper- och metallförpackningar öka. Hushållsavfall beskrivs som en av de mest miljöpåverkande kategorin av avfall men samtidigt den kategori där det finns mest potential för förbättringar genom bättre hantering. Plockanalyser från 67 procent av Sveriges kommuner mellan åren 2013 och 2016 visar att ett svenskt villahushålls restavfall innehåller 34,5 procent förpackningar och returpapper som skulle kunna sorteras ut för materialåtervinning. Ett sätt att öka utsorteringen av producentansvarsmaterial från restavfallet och då kunna uppnå materialåtervinningsmålen är att kommuner erbjuder enklare samt ökad service i form av källsortering närmare hushållen. Tidigare studier har jämfört systemen optisk sortering och fyrfackskärl, som båda innebär källsortering närmare hushållen, med det vanligaste systemet i Sverige idag, tvåkärl, som inte innebär en ökad service genom kvalitativa metoder. Systemen har inte jämförts med kvantitativa metoder utifrån ekonomi eller miljö och inte heller med ett nytt koncept som heter Kvartersnära insamling. Den här rapporten har därför jämfört de fyra systemen utifrån aspekterna miljö och ekonomi med hjälp av verktygen livscykel- och livscykelkostnadsanalys som applicerades i ett område i Kristinehamns kommun för att på så sätt komma närmare verkligheten. Resultatet visar att systemet kvartersnära insamling har lägst miljöpåverkan i de undersökta miljöpåverkanskategorierna och därefter fyrfackskärl, optisk sortering och högst miljöpåverkan har systemet tvåkärl utifrån förutsättningarna och antagandena som har applicerats i studien. Livscykelanalysen visar att miljönyttan med materialåtervinningen överväger konsekvenserna av ökade transporter. Systemet med lägst livscykelkostnad är tvåkärl och sedan kvartersnära insamling, optisk sortering och dyrast livscykelkostnad har fyrfackskärl utifrån antaganden och de förutsättningar som använts i studien. En slutsats från rapporten är att det är viktigt att även undersöka andra aspekter förutom ekonomi och miljö vid val av insamlingssystem då resultatet till stor del beror på andra aspekter bland annat användarens uppfattning om systemet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)