"Shit vad crazy" : Ungdomars syn på kodväxling

Sammanfattning: Uppsatsen behandlar de svar som gavs av de ungdomar som deltagit i studien angående kodväxling, en form av språkblandning. En förutsättning för att den här typen av språkblandning kan ske är att talaren erhåller en tvåspråkighet där det ena språket är mer dominant än det andra. Det språket som är dominant är i den här undersökningen är svenska och det så kallade gästspråket som kodväxlingen sker på är engelska. Kodväxlingen skiljer sig dock från låneord och importord då kodväxlingsord ännu inte blivit accepterade som låneord och importord i det svenska ordförrådet. Kodväxling har implementerats i det svenska språkbruket i flera decennier genom flera språk, framförallt franska och tyska under dessa länders storhetstider (Birch-Jensen 2011:146). Under senare delen av 1900-talet har dock kodväxling främst kommit att ske på engelska. Detta beror på att engelsktalande länder, som USA och England, varit i framkant på de marknader som idag är världsledande. Det mest betydande, för den här typen av språkförändring, är den tekniska utvecklingen och utvecklingen av de sociala medier som ofta förekommer på engelska (Birch-Jensen 2011:9). Kodväxlingen på engelska växte, och växer fortfarande, fram i stor del på de sociala medierna där den här typen av språkbruk används för att underlätta konversationer. Detta språkbruk används dock inte endast på sociala medier och internet utan har även kommit att implementerats i det talade språket och blivit en allt större del av vardagen menar de ungdomar som deltagit i studien. Den tidigare forskning som skett kring ämnet är begränsad, men Appel och Muyskens sociolingvistiska teori kring varför kodväxling förekommer är en teori som är anpassningsbar gällande ämnet. Likt den sociolingvistiska teorin påvisar den här studien på flera användningsområden för kodväxling, men det nämns av de deltagande ungdomarna ytterligare användningsområden än de Appel och Muysken redovisat. Resultatet av den här studien hävdar, i enlighet med den sociolingvistiska teorin, att den här formen av språkblandning sker med engelska ord och fraser i samband med svenskt språkbruk för att förstärka, förtydliga och för att inge en annan känsla än vad det svenska ordförrådet är kapabelt till enligt de deltagande ungdomarna (Appel & Muysken 2005:117). En form av exkludering kan även ske via kodväxling, men detta är dock inget som ungdomarna anser vara ett primärt användningsområde för kodväxling. Den här formen av exkludering kan ske då ungdomarna menar att de inte tillämpar kodväxling med äldre personer, då de anser att kodväxling är begränsat till en viss generation då kunskap om kodväxling och det engelska språket ofta saknas hos en äldre åldersgrupp. Appel och Muysken teori påvisar dock motsatsen att kodväxling inte är åldersbegränsat, vilket medför att ungdomarnas påstående angående detta kan ifrågasättas (Appel & Muysken 2005:119). Om kodväxling idag är åldersbegränsat, vilket ungdomarna menar, kan det dock ha skett en förändring genom de sociala mediernas stora utveckling de senaste åren. Eftersom ungdomar främst är den åldersgrupp som använder dessa sociala medier är det möjligt att de även har blivit de som brukar den typen av språkligt fenomen som ofta förekommer på dessa medier. Detta kan ha medfört att ungdomarna infört den här typen av språkbruk mer i det talade språket. Språkliga förändringar har påverkan på samhället och dess inrättningar. Skolan är en av de inrättningar som ständigt måste adaptera sig efter förändringar, men anpassningen efter dessa förändringar är ofta svårgenomförlig. Undervisningen i ämnet svenska präglas idag främst av det språkbruk som kallas rikssvenska, vilket många elever inte kan identifiera sig med. Om undervisningen skulle anpassas mer efter erfarenhetspedagogiken och tillåta eleverna att använda sitt egna språk, däribland kodväxling, skulle detta troligen öka elevernas förståelse och motivation till ämnet (Nilsson 2005:68). Kodväxling har idag enligt resultatet av den här studien blivit ett normaliserat fenomen. Detta främst beroende på att det har blivit en avgörande del av det språkbruk som tillämpas av de deltagande ungdomarna. Om detta språkbruk kommer att fortsätta att tillämpas av ungdomarna även i vuxen ålder kan inte avgöras, men då ungdomarna påstår att de tillämpar kodväxling då det svenska ordförrådet inte räcker till är det möjligt att kodväxling fortsättningsvis kommer utgöra en stor del av det svenska språkbruket för ungdomarna även i framtiden. Om en utökning av det svenska ordförrådet inte sker kommer ett alternativt språkbruk, eventuellt kodväxling, vara nödvändigt för den kommunikation som ungdomarna vill föra.