INVERKAN AV LEFT VENTRICULAR ASSIST DEVICE PÅ HÖGERKAMMARFUNKTION EFTER HJÄRTTRANSPLANTATION
Sammanfattning: Då ingen medicinsk behandling längre är tillräcklig anses hjärttransplantation vara det slutliga alternativet för patienter med svår hjärtsvikt (stadie IV). Dock ges endast ett fåtal patienter möjligheten till att få ett nytt hjärta, vilket bland annat beror på organbrist, långa väntetider och annan komorbiditet. Allt fler i denna patientgrupp får stöd av en inopererad hjärtpump; Left Ventricular Assist Device (LVAD) i väntan på transplantation. Syftet med denna studie var att med transthorakal ekokardiografi undersöka om förbehandling med LVAD kan inverka positivt på högerkammarfunktionen även efter hjärttransplantation och huruvida denna effekt är bestående under längre tid. Totalt 31 patienter (27 män) med medelåldern 53 ± 12 år inkluderades i studien varav 13 stycken förbehandlats med LVAD innan hjärttransplantation. Data samlades in prospektivt. All patientdata är tagen från Lunds universitetssjukhus databaser. I studien undersöktes om högerkammarfunktionen skiljer sig åt hos hjärttransplanterade vid 1 månad och 12 månader efter transplantation beroende på om de förbehandlats med LVAD eller inte. De konventionella parametrarna för bedömning av högerkammarfunktion som värderades var tricuspid annular plane systolic excursion (TAPSE), högerkammar systolisk vävnadsdoppler (RVS’), right ventricular fractional area change (RVFAC), samt tvådimensionell högerkammarstrain med hjälp av speckle tracking. Resultatet visade statistiskt signifikanta skillnader för högerkammar- globala longitudinell strain (RVGLS) och högerkammarens fria vägg strain efter 1 månad (RVFS) mellan grupperna (för båda parametrarna p-värde < 0,01). Efter 12 månader uppvisade grupperna ingen signifikant skillnad. För övriga parametrar: TAPSE, RVS’, RVFAC påvisades inga statistisk signifikanta skillnader mellan grupperna efter 1 månad och 12 månader.
HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)