INNOVATION OCH LEGITIMITET En diskursanalys av de svenska landstingens innovationsstrategier

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för journalistik, medier och kommunikation

Författare: Ann Bergermo; [2017-02-22]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Uppsats/Examensarbete:15 hpProgram och/eller kurs:Medie- och kommunikationsvetenskap, MK1500Nivå:GrundnivåTermin/år:Ht/2016Handledare:Magnus FredrikssonKursansvarig:Malin SveningssonSidantal:49Antal ord:17 007Nyckelord:Legitimitet, diskurs, innovation, landsting, strategisk kommunikationSyfte:Mot bakgrund av det ökade användandet av begreppet innovation i dagens samhälle är syftet med studien att undersöka hur de svenska landstingen legitimerar sina innovationsstrategier genom språket samt hur de hanterar konflikter mellan olika typer av legitimitetsanspråk.Teori:Studiens teoretiska utgångspunkt är Van Leeuwens legitimeringsteori. Teorin är vald utifrån syfte och sammanhang.Metod:Diskurs-/ kvalitativ textanalys, studien har genomförts utifrån Van Leeuwens metod och teori kring kommunikation, diskurs och legitimering.Material:Materialet som undersökts är de svenska landstingens innovationsstrategier.Resultat:Resultaten visar att det förekommer flera olika legitimeringsanspråk i de studerade dokumenten, i texterna hänvisas det till aktörer på högre nivå, bemyndigande genom personer och hänvisningar till organisationer som har makt sker genom att aktörerna direkt eller indirekt talar om hur landstingen ska arbeta. Detta sker bland annat genom spridning av definitioner.Genom resultaten märks det att både normer och bakomliggande diskurser ligger till grund för hur landstingen beskriver sina innovationsstrategier. De moraliska värderingar som syns mest är kopplade till kreativitet, samarbete och lärande. Att vissa områden presenterades i lägre grad i enskilda dokument, t ex beskrivningen av organisationens arbetssätt gav kunskap för analysen då det kan ses som resultatet av konflikt mellan olika legitimitetsanspråk. De olika valen av perspektiv som jag kunnat uppfatta visade på två idealtyper, den värderingsstyrda organisationen med ett större lokalt fokus samt den rationalitets-/målstyrda organisationen med mer fokus på globala utmaningar. Slutligen uppfattar jag att den förändrade och utvidgade innebörden av begreppet innovation gjort att konflikten kring olika legitimeringsanspråk kan diskuteras.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)