Den kommunala tjänstepensionen

Sammanfattning: Bakgrund: Utöver den allmänna pensionen från staten får kommunalt anställda en tjänstepension, som grundas på kollektivavtal. Debatter kring ämnet förekommer ständigt på samhällets samtliga nivåer och flera av dessa diskussioner handlar om redovisning och finansiering av det kommunala pensionsåtagandet. När en kommun redovisar sin pensionsskuld i resultat- och balansräkningar finns det regler och rekommendationer samt praxis, som skall följas för att god redovisningssed skall kunna uppnås. Dessutom skall kommunen efterleva de regler och riktlinjer som berör förvaltningen av pensionsmedlen. Syfte: Vårt syfte med uppsatsen är att lyfta fram den problematik som föreligger kring den kommunala redovisningen och finansieringen av pensionsåtagandet. Problemformulering: • Följer de valda kommunerna aktuella lagar och rekommendationer vid redovisning av pensionsåtagandet? • Hur har de studerade kommunerna valt att förvalta sina pensionsmedel? • Kan kommunernas redovisning och finansiering av pensionsskulden anses uppfylla god redovisningssed samt krav på rättvisande bild? Avgränsningar: Vår studie är avgränsad till att fokusera på hur två primärkommuner, Kungälvsoch Uppsala kommun, redovisar och finansierar sitt respektive pensionsåtagande med tyngdpunkt på redovisningen. Vi berör främst de regler och rekommendationer som specifikt omnämner hantering av den kommunala pensionsskulden. Eftersom kommunala bolag styrs i enlighet med privata bolag kommer inte studien att ta upp de kommunala koncernerna utan enbart redogöra för kommunernas hanterande av pensionsskulden. Vi kommer inte heller att diskutera landstingskommuners eller kommunalförbunds behandling av skulden. Metod: Uppsatsen utgår från ett hermeneutiskt perspektiv, som innebär att tolka och förstå hur människor i ens omgivning upplever situationen samt hur det påverkar deras beslut och handlingar. Den empiriska studien utgörs av en kvalitativ fallstudie och baseras på primärdata i form av egenhändigt insamlad information. Sekundära källor har erhållits från litteratur inom redovisning, offentligt tryck, informationsmaterial från KPA, årsredovisningar samt tidigare Coch D-uppsatser inom redovisning. Genomförda intervjuer har dels utformats som samtal och dels baserats på strukturerade frågeunderlag. Slutsats: Kungälvs- och Uppsala kommun har ungefär likartad ekonomisk ställning samt snarlik uppfattning om blandmodellen, men de har valt att redovisa pensionsskulden på olika sätt till följd av olika syn på den kommunala redovisningen och regelverkets betydelse. Båda kommunerna anser att blandmodellen försvårar redovisningen samt ger en missvisande bild av Den kommunala tjänstepensionen - redovisning och förvaltning - II pensionsskulden. Kungälvs kommun redovisar inte enligt lag med avsikten att redovisningen skall kunna ge en rättvisande bild. Uppsala kommun är noggrann med att följa lagtext och redovisar därför enligt blandmodellen. De studerade kommunerna återlånar sina pensionsmedel för att investera i kommunal verksamhet. Förslag till fortsatt forskning: Ett första förslag till fortsatt forskning är att göra en uppföljning på hur regelverkets utveckling påverkar redovisning och finansiering av den kommunala pensionsskulden. Vidare skulle det vara intressant att spegla redovisningsproblematiken ur ett internationellt perspektiv. Slutligen har vi som förslag att studera redovisningsförhållandet mellan kommunen och de kommunala bolagen.