Prisgaranti & Omteckningsrätt

Sammanfattning: Denna uppsats undersöker effekterna på slutkundpris av prisgaranti och omteckningsrätt i elavtal som Vattenfall introducerade sommaren 2006, så kallade Trygghetsavtal. Genom att analysera elhandlares slutkundpriser och marginaler före och efter introduktionen av dessa avtal har slutsatser dragits om hur detta påverkar slutkundpriserna på el. Priserna på den nordiska elbörsen, Nord Pool, har undersökts med fokus på Vattenfalls prissättning jämfört med konkurrenter, samt i förhållande till inköpspriset för el, terminspriset. (Vattenfall har ca 45 % av den svenska råkraftsmarknaden och det kan anses som en betydande marknadsandel.) Undersökningen visar en lågprissättningsstrategi från Vattenfalls sida som förmodligen inte hade varit möjlig om de inte haft en signifikant marknadsandel och varit ett integrerat företag med verksamhet både som producenter och elhandlare. Detta gör att de klarar av mindre lönsamma områden i t.ex. elhandeln då de kan balansera upp detta med mer lönsamma områden i kraftproduktionen, vilket kanske inte en vanlig elhandlare i samma utsträckning gör. Uppsatsens huvudsyfte är att empiriskt undersöka om introduktionen av prisgaranti och omteckningsrätt påverkat elmarknaden genom en förändring av företagens slutkundpriser. Uppsatsen syfte är även att skilja mellan prisförändringar orsakade av makroekonomiska faktorer och eventuella prisförändringar som orsakats av Vattenfalls prisstrategi på Trygghetsavtal. Delsyfte med studien är att analysera ekonomisk teori med förväntade effekter på marknaden, så som hämmad konkurrens och ökat pris. Ansenliga prisförändringar på slutkundpriser på treårsavtal har upptäckts. Slutsatserna är att Vattenfalls slutkundpriser på Trygghetsavtal (avtal om fast pris tre år) efter juli 2006 sjönk till konkurrenternas lägsta pris på marknaden och Vattenfalls marginaler sjönk därmed med mellan 5-15 procentenheter beroende på schablonförbrukning (2 000, 5 000 eller 20 000 kWh). Det har inte gått att bevisa att konkurrensen hämmats men antalet aktörerna på marknaden har blivit färre. En liten ökning av slutkundpriserna på treårsavtal har skett från 2006 till dagens datum vilket har härletts till marknadsförutsättningarna som påverkat inköpspriset för el som ökat i samma utsträckning. Men när Vattenfalls marginaler studerats närmare har resultatet visat att eftersom Vattenfalls elproduktion i Sverige inte drabbas av kostnaden för utsläppsrätter, utan enbart gynnas av högre slutkundpriser till följd av handeln med utsläppsrätter, finns det utrymme för eventuell underprissättning för att öka deras marknadsandel. Vattenfall gjorde ett uttalande i samband med lanseringen av Trygghetsavtalet, att de ska fördubbla sin marknadsandel på slutkundmarknaden. Detta uttalande stämmer väl överens med Vattenfalls prisstrategi som observerats i denna studie, i och med introduktionen av Trygghetsavtal, jämfört med konkurrenternas prisstrategi på treårsavtal.