Kostnadsanalys av lågenergihus : Kostnadsjämförelse mellan traditionella hus, minienergi - och passivhus

Detta är en Kandidat-uppsats från Sektionen för ekonomi och teknik (SET)

Sammanfattning: Sverige har som mål att år 2020 reducera energianvändningen för bostadssektorn med 20 procent och med 50 procent till år 2050. För att målen ska uppnås fordras fler energisnåla nybyggnationer och energieffektivisering på ombyggnationer. Av alla nybyggnationer som har produceras i Sverige är mindre än 1 procent energisnåla nybyggnationer. Studier visar att en av orsakerna till den låga marknadsutvecklingen för lågenergihus beror på att lågenergihus är generellt mellan 2 till 10 procent dyrare än traditionellt byggda hus. Andra orsaker är att många byggherrar inte känner till fördelarna att bygga energieffektivt. Det har även visat sig att byggherrar har för lite kunskaper om energieffektivisering och saknar förmågan att tänka långsiktigt vilket har bidragit att många byggherrar inriktar sig på kortsiktiga ekonomiska resultat istället för hela byggnadens livscykel. Syftet med den här rapporten var att beräkna merkostnaden och livscykelvinsten för nyproduktion av minienergihus och passivhus. Resultat av beräkningar visar att lågenergihus förbrukar mellan 30 - 60 procent mindre energi och att produktionskostnaden är mellan 2,5 – 8,7 procent mer än traditionella hus. Energibesparingen i lågenergihus bidrar till lägre driftkostnader som under byggnadens ekonomiska livslängd på 50 år genererar en livscykelvinst på 57 000 kr för minienergihus och cirka 136 000 kr för passivhus.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)