Skador inom ungdomsfotbollen : Litteraturstudie

Detta är en Master-uppsats från Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH/Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap

Författare: Alexandra Velasco; Kristina Zetterlund; [2014]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med föreliggande litteraturstudie var att analysera befintlig data gällande skadeincidens, skademekanismer, skadelokalisation samt typ av skada hos fotbollsspelande barn och ungdomar. Frågeställningar:  Hur ser den anatomiska fördelningen av skador ut hos fotbollsspelande tonåringar 13-19 år?  Vilken skademekanism samt typ av skada är vanligast?  Hur många skador kan en spelare förvänta sig i relation till antal exponeringstimmar av fotboll? Metod Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed, SportDiscus, Cochrane Library och PEDro. Studien avgränsades till ungdomar mellan 13-19 år, publikationer i peer-reviewed tidskrifter samt skadeincidens rapporterad i relation till antal exponerade timmar. Enbart studier publicerade på svenska eller engelska användes. Litteraturstudier exkluderades. Totalt inkluderades 22 artiklar. Studierna granskades och analyserades enligt granskningsmall för bevisvärde enligt GRADE-systemet av Statens beredning för medicinsk utredning (SBU). Resultat Av totalt 22 inkluderade artiklar hade 97 % ett medelhögt, eller högre, bevisvärde enligt GRADE-systemet. Mellan 60-90 % av alla skador var lokaliserade till nedre extremitet, där vristen, knäet och låret var de mest frekvent drabbade områdena. I snitt låg skaderisken mellan 0,25– 0,70 skador per spelare. Slutsats Skador i nedre extremitet är vanligast. De vanligaste skadetyperna var muskelsträckning, stukning/vrickning och kontusioner. Skadefrekvensen är högre under matcher än under träning.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)