Att ikläda sig identitet

Sammanfattning: Denna uppsats undersöker hur personer från olika klasser och samhällsgrupper under tidigt 1900-tal förhöll sig till manligt klädbruk. Syftet är att ta reda på hur kläder fungerade som en arena för gemenskap och identitetsskapande, men också som en arena för åtskillnad mellan människor. Detta görs genom att diskutera klassmotsättningar i termer av normer och ideal. Materialet består av uppteckningsmaterial från Lunds Folklivsarkiv och reklammaterial från veckotidningen Vårt Hem. De samhällsgrupper som behandlas är bönder, arbetare och borgare. Att det inte finns några vattentäta skott mellan dessa grupper behandlas i uppsatsen, och detta är av vikt för analysen. Materialet har analyserats med hjälp av Bourdieus teorier om olika kapitalformer och hur de tar sig uttryck hos olika grupper, samt hans teorier om arenor som människor rör sig i och emellan. Genom att göra detta skapas en förståelse för hur olika kläder kan vara passande eller opassande i olika sociala sammanhang. Kläder fungerade normerande och skapade både gemenskap och åtskillnad mellan människor under den undersökta perioden. Genom att kläder belades med moraliska egenskaper, värderingar osv. utvecklades också olika förhållanden till kläder. Dessa förhållanden berodde på en individs levnadsförhållanden, och stora skillnader kunde skönjas mellan de olika yrkes- och samhällsgrupperna. Dessa skillnader tog sig tydligast uttryck i olika individers möjlighet till förnyelse av sina kläder, och på vilket sätt förnyelsen tog sig uttryck: konfektions-, skräddarsydda eller begagnade kläder.