”Måckel daj, som har fått nya popper” En studie av göteborgska dialektord

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket

Författare: Lars Kristensson; [2013-06-26]

Nyckelord: Göteborska dialektord; förståelse och bruk; kronolekt;

Sammanfattning: Det här är en studie som syftar till att undersöka den passiva dialektförståelsen och det aktiva dialektbruket bland informanter i två olika stadsdelar i Göteborg och Sätila. Undersökningen har gjorts på tre högstadieskolor, Lövgärdeskolan, Styrsöskolan och Sätilaskolan. Vuxna informanter från Brännö och Sätila som är 40 år eller äldre har också deltagit . Undersökningen har genomförts i form av en enkät där först den passiva dialektförståelsen prövats och i del två har det aktiva dialektbruket testats. Undersökningen utgår från följande frågeställningar: I vilken utsträckning förstår de undersökta informanterna de valda dialektorden? Finns det en skillnad mellan ungdomarna och de vuxna informanterna? Finns det en skillnad mellan könen? Finns det en skillnad mellan informanter från Sätila och Göteborg? Har bruket av dialektord förändrats? Tidigare forskning inom ämnet har visat att ju längre ut från Göteborg man kommer desto lägre grad av förståelse och bruk uppvisas. Resultaten i denna undersökning jämförs med två tidigare undersökningar. Den ena är gjord mellan 1994-96 av Grönberg och innefattar 27 högstadieklasser där 634 elever svarat på enkäten. Det geografiska område som undersökts består av Göteborg och kringliggande orter inom en radie på ca 10 mil. Den andra undersökningen har genomförts på en högstadieskola i Kungsbacka 2012 av Erika Johnson. Studien innefattade fyra klasser och 82 elever svarade på enkäten. Den nu genomförda undersökningen visar både likheter och skillnader med tidigare undersökningar. Det mest tydliga resultatet är dock att det är relativt stor skillnad både vad gäller passiv dialektförståelse och aktivt dialektbruk över ålder, åldersfaktorn har inte använts som jämförelsevariabel i de övriga undersökningarna. Åldern är en mer betydande faktor än vad både geografiskt läge och kön är enligt resultatet i undersökningen. Därav kanske man kan tala om de undersökta orden som en kronolekt.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)