Kommunikation av CSR i den externa rapporteringen : en internationell jämförelse

Detta är en Kandidat-uppsats från Företagsekonomiska institutionen

Sammanfattning: Företags ansvar i samhället - Corporate Social Responsibility (CSR) - har varit föremål för diskussion sedan 1900-talets början. Företags samhällsansvar har sedan dess kommit att bli ett välkänt begrepp bland företagare världen över. Skillnader i ekonomiska, politiska, sociala och kulturella system påverkar däremot i vilken utsträckning företagen kommunicerar samhällsansvar i olika länder. Syftet med uppsatsen är att undersöka i vilken utsträckning företag kommunicerar CSR i den externa rapporteringen i Brasilien, Frankrike, Indien, Spanien och Sverige. Studien undersöker i vilken utsträckning de fem största företagen i undersökningsländerna kommunicerar CSR i sina årsredovisningar och hållbarhetsrapporter. Metoden som används är textanalys där förekomsten av tretton begrepp relaterade till CSR räknas. Undersökningen analyseras utifrån Freemans (1984) intressentmodell och Carrolls (1991) pyramid för företags samhällsansvar samt sekundärdata som beskriver de undersökta länderna. Studiens resultat visade att alla undersökta företag hade någon typ av kommunikation kring samhällsansvar men i olika utsträckning. Sverige var ledande i sin kommunikation kring CSR. Förvånande var att de brasilianska företagen hade näst flest träffar och var mer aktiv i sin kommunikation än de båda västerländska länderna Frankrike och Spanien. Även om Indien kommunicerade minst var resultatet ändå högre än vad man kan förvänta av ett land i tidigt skede av ekonomisk utveckling. De nationella skillnaderna klassificeras efter Carrolls olika typer av ansvar. Att skillnaderna länder emellan dock var relativt små förklaras sedan utifrån Freemans intressentmodell. Till följd av en ökad globalisering påverkas företag av intressenter från världen över, vilket slätar ut nationella variationer i företags samhällsansvar. Det leder till att det etiska ansvaret i Carrolls moralpyramid alltmer utformas av globala intressenter snarare än nationella.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)