Huvudmannens styrning inom fyra grundskolor i Göteborg stad –En jämförelsestudie kring styrningsskillnader mellan fristående och kommunala skolor

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen

Sammanfattning: Bakgrund och problemformulering: Under 1990-talet genomfördes flera reformer inom detsvenska skolväsendet som bland annat ledde till att kommunen tog över ansvaret för destatliga skolorna och fristående aktörer tilläts bedriva skolverksamhet. Idag är den svenskaskolans styrning ett hett ämne för debatt och allt fler röster höjs om att återigen förstatligaskolan för att vända de nedåtgående resultaten. Debatten handlar även om friskolornas varaeller icke vara, men faktum är att elevernas betyg i de fristående grundskolorna i genomsnittär högre än i de kommunala. Både föräldrar, elever och personal är mer nöjda i friståendeskolor och eleverna som väljer att gå i fristående framför kommunala skolor blir allt fler.Frågan som denna uppsats ämnar svara på är om det finns skillnader i de fristående skolornassätt att styra och sin verksamhet jämfört med de kommunala och hur dessa i sådant fall ser ut.Syfte: Syftet med uppsatsen är att identifiera och beskriva eventuella skillnader och likheter istyrningen och organisationen mellan de två olika skolformerna och dess huvudmän. Då dettaär ett relativt outforskat fält så är syftet även att denna uppsats ska kunna ligga till grund för,och uppmuntra till, framtida forskning.Avgränsning: I uppsatsen undersöks grundskolor med högstadieverksamhet i Göteborgsstad; två kommunala skolor och två fristående skolor som ej är del av en koncern och somåterinvesterar alla vinstmedel i verksamheten.Metod: Genom en kvalitativ forskningsmetod har det empiriska materialet samlats in genomsemistrukturerade intervjuer med de undersökta skolornas rektorer.Analys och slutsats: Det framkommer att det finns tämligen tydliga skillnader i de olikahuvudmännens sätt att styra skolorna, om än inte så stora skillnader som vi inledningsvismisstänkte. De kommunala skolorna är del av en stor byråkratisk organisation, trots NewPublic Management-reformerna som syftade till att minska byråkratin. De undersöktafristående skolornas rektorer har däremot i princip inte några chefer alls ovanför sig. Dettaleder till skillnader i form av en enklare kommunikation mellan huvudman och rektor ochlägre administrativa kostnader i de fristående verksamheterna.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)