Tankar om skönlitteraturen – Betydelsen, Funktionen & Kunskapen.

Sammanfattning: Sammanfattning:SyfteSyftet med denna undersökning är att se hur några pedagogers tankar om skönlitteraturen speglar derasuppfattning om svenskämnet och dess innehåll. De tankar som framkommer kopplas till tidigare teorieroch forskning av svenskämnet som konstruktion och främst Malmgrens (1996) tredelning avsvenskämnet. De tre ämnesuppfattningarna är Svenska som färdighetsämne, Svenska somlitteraturhistoriskt bildningsämne och Svenska som erfarenhetspedagogisktämne. Vi har utgått ifrånföljande frågeställningar;1. Vad innefattar begreppet skönlitteratur enligt pedagogerna i vår undersökning?. Hur arbetar pedagogerna i vår undersökning med skönlitteratur, d.v.s. vilken funktion får skönlitteraturen i deras undervisning?3. Varför arbetar pedagogerna i vår undersökning som de gör med skönlitteraturen? Vilka kunskaper vill de att eleverna skall uppnå och vad grundar de sin undervisningsmetod i?Metod och materialVi har valt ut fyra pedagoger från skolår 1-9. Pedagogerna är verksamma på två olika grundskolor ivästra Göteborg. Två av pedagogerna arbetar mot de tidigare åldrarna (skolår 1-3) och två mot de äldre(skolår 7-9). Då pedagogerna kommer ifrån olika skolor som ligger i områden med olikasocioekonomiska förutsättningar samt undervisar mot olika åldrar, anser vi att de utgör intressantaexempel på verkligheten. Vi utgår från en kvalitativ metod, där huvuduppgiften är att tolka samt förstå ettresultat som i det här fallet framkommer ur en öppen och halvstrukturerad intervjusituation.Resultat och betydelse för läraryrketI undersökningen har det framkommit att pedagogernas tankar främst speglar ett erfarenhetspedagogisktperspektiv (Malmgren, 1996). Hur pedagogen definierar begreppet skönlitteratur har betydelse för vilkenfunktion den får i undervisningen. Ytterligare en aspekt som spelar roll för ämneskonstruktionen ärlärarens mentala landskap (Molloy, 00). Det har visat sig vara viktigt att man som lärare rannsakar sigsjälv och sin lärarroll. Förutom att ta ställning till de tre grundfrågorna vad, hur och varför har dennaundersökning påvisat vikten av att även ta ställning till vem – frågan (Molloy, 00). Vem skallundervisas och vem är jag som undervisar?